Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtlifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"5
sänder. Intet experiment bevisar måhända könsfortplantningen
(»gene-rationem») säkrare, än detta.»1
Det kan slutligen endast i största korthet antydas, att Linné
lämnat rika bidrag äfven till andra områden af biologien (ekologien),
där man förut endast rört sig med fataliga, missförstådda exempel
och dunkla föreställningar. Hit hör t. ex. fröspridningen, som
dels belyses i allmänhet (De telluris hab. incr., Oecon. nat, Polit. nat,
Philos. bot. o. s. v.) såväl från frönas och frukternas byggnad, som
från de yttre agentiernas synpunkt, dels också påvisas i enskilda fall
(Juniperus; Blasia; Marchantia; Viscum, t. ex. i Växt:s planter. och
Oecon. nat.; Ledum i Am. acad. 8; Avena fatua och Crupina i De
tell. hab. incr.; m. m.). — Likaså har Linné bland de många
naturföreteelser, han afslöjat, äfven i flera af sina skrifter (Philos. bot.,
Miracula insectorum, Oecon nat., Polit. nat. o. s. v.) berört växternas
förhållande till djurvärlden.
Den utveckling af botaniken, som långsamt arbetat sig fram ur
medeltidens ofullkomliga naturuppfattning, blef genom Linnés
framträdande hastigt och mäktigt förändrad, och en ny utvecklingsperiod
tog nu sin början. Forskningen fick en fast och enhetlig grund, dess
arbetssätt blef noggrannhet och ihärdighet i Linnés anda, dess
utsträckning till nya områden var därmed gifven, många frågor fingo
nu svar, motsägelserna löstes, villrådigheten blef visshet, och inom
kort tid stod den botaniska vetenskapen i rik blomstring.
Linné hade vid tidiga år noga studerat sin vetenskaps historia
och utforskat de brister, som hindrade dess framåtskridande. Han
lät sig hänföras af hvarje triumf, som botaniken dittills vunnit, men
han insåg klart och förkastade utan tvekan de falska föreställningarna
och bedrägliga metoderna. De planer till botanikens omdaning, som
födts af hans snille och sanningsträngtan, fick han redan under sina
ungdomsår förverkliga. Hvad han åsyftat var ingenting mindre än
en ny grundval för vetenskapen, och hans arbete till detta mål var
alltomfattande och ihärdigt. Den organiska världens
naturbeskaffenhet och väsen såg han i ett nytt ljus, hvarigenom mångfaldens
ordnande, som så länge eftersträfvats, nu ändtligen blef möjligt. Han
1 Denna hybrid, Tragopogon pratensis 9 X T. porrifolius <f, kallar W. O. Focke
i Die Pflanzen-Mischlinge, 1881, sid. 121—122: »der erste absichtlich zu
wissen-schaftlichen Zwecken hervorgebrachte Bastard». Se äfven J. G. Agardh, Linnés
betydelse i botanikens historia, 1878, s. 30. — År 1760 började J. G. Koelreuter sina
namnkunniga hybridiseringsförsök under sin vistelse i Petersburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
