Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Carl von Linné såsom geolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom att antaga en betydligt högre ålder hos jorden, än som
medgafs af den eljes på hans tid rådande uppfattningen. Och ej
mindre betecknande är hans uttryckliga framhållande däraf, att han icke
iakttagit några lämningar från den allmänna floden (»syndafloden»).
Att han säger sig ej hafva sett något af den äldsta jordskorpan
(»terram primigeniam») beror på hans egendomliga åsikt om
gråstenarnes (granitens o. s. v.) ursprung (Jfr. sid. 24).
 |
| Fig. 1. Upsalagranit med basiska utsöndringar? Facsimile af bilden i Iter lapponicum. |
Linnés uppfattning om fastlandens tillväxt först efter
»syndafloden» föranledde emellertid, att han bland bevisen för
vattenminskningen anförde vittnesbörd från så skilda perioder som den
kambrisk-siluriska perioden å ena sidan, kvartärperioden å den andra.
Ett sådant misstag var vid denna tid helt naturligt, detsamma hade
redan Swedenborg begått, och man må icke
förgäta, att de skrifter, i hvilka Linné
uttalat sina åsikter på det geologiska området,
utom Syst. nat. ed. 12. äro utgifna före 1760,
de flesta till och med före 1750. Han hade
väl nu blifvit så upptagen af sina botaniska
och zoologiska arbeten, att han ej längre
kunde ägna så mycken tid åt »stenriket».
Och så hade ju Gottschalk Wallerius
redan 1747 utgifvit sin handbok imineralogi, 1758 hade A. F. Cronstedts
berömda »Försök till Mineralogie eller Mineralrikets uppställning»
(anonymt) utkommit, 1765 hade Daniel Tilas, som redan förut (1747)
utom annat skrifvit en uppsats om stenrikets historia, publicerat sitt
utkast till Sveriges mineralhistoria, 1766 hade Torbern Bergman
utgifvit första upplagan af sin berömda fysiska beskrifning öfver
jordklotet, i hvilken Linnés åsikter om jordhvarfvens bildning, af
honom själf genomsedda, finnas anförda, och 1767 hade S. G.
Hermelin meddelat sina rön och försök hörande till mineralhistorien
öfver Skaraborgs län. På detta område arbetades följaktligen flitigt
af flere grundliga och framstående forskare, hvilka mer eller mindre
gingo i Linnés fotspår.
Linnés geologiska iakttagelser och åsikter finnas nedlagda på
spridda ställen i en mängd olika arbeten eller uppsatser, iakttagelserna
företrädesvis i beskrifningarna öfver hans resor. Det är
sålunda något besvärligt att söka rätt på dem alla, men så är det på
samma gång en sannskyldig hjärtefröjd att följa den unge forskaren,
hvars skarpa blick ger akt på allt. Redan första dagen af hans resa
till Lappland upptaga hans anteckningar åtskilliga geologiska rön,
han talar om lerjorden strax utanför Upsala, han beskrifver och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnegeol/0007.html
