Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 2. Gråbergens bildning. — Västgöta fjällar. — Taberg. — Dalasandstenen. — Petroleum. — Försteningar i Dalarne. — Jättegrytor. — Åsar. — Mörkfläckig sandsten. — Nipor. — Märgelns igenkännande och ekonomiska betydelse. — Mariekor. — Torf. — Jordskott. — Bleke och kalkafsättning. — Flygsand. — Hafsbottnen vid långgrunda stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Gråbergens bildning. — Västgöta fjällar. — Taberg. —
Dalasandstenen. — Petroleum. — Försteningar i Dalarne. —
Jättegrytor. — Åsar. — Mörkfläckig sandsten. — Nipor. — Märgelns
igenkännande och ekonomiska betydelse. — Mariekor. —
Torf. — Jordskott. — Bleke och kalkafsättning. — Flygsand.
— Hafsbottnen vid långgrunda stränder.
De geologiska förhållandena i Linnés hembygd, af hvilka han
helt visst i sin ungdom tagit djupt intryck, äro i hög grad enformiga.
Den fasta berggrunden är blott undantagsvis blottad, och marken
utgöres, frånsedt torfmossar, nästan uteslutande af grus (dels
morängrus, dels rullstensgrus), med i detsamma inbäddade större eller
mindre stenblock, som ju äfven ligga kringspridda på markens yta.
Man kan i dessa trakter resa mil utan att se en enda fast häll.
Dessa förhållanden synas mig kunna förklara LINNÉS
egendomliga åsikt, enligt hvilken, såsom förut anförts, »gråsten, som våra
masta berg bestå af, befinnes vara af pinnmo genererad, hvilket
snarast sker, då jorden är med jernpartiklar blandad.» Denna pinnmo
eller argilla grandœva karakteriseras i Systema naturœ såsom en
kisel- och sandblandad lera, som om våren och hösten är tämligen
mjuk, men om sommaren stenhård, så att den knappt kan
genombrytas med hammare och mejsel; uppgifves förekomma i Dalarne.
Antagligen har Linné, då han undersökt gruset och sanden*
funnit dessa bestå af kvarts, spat (fältspat) och glimmer, och som
han funnit samma mineral ingå i gråstenarne, har han dragit den
slutsatsen, att de senare bildats genom sammangyttring af mineralen
i fråga. Troligt är, att han själf iakttagit dylik sand, som genom
järnockra sammankittats till en stenhård massa: »ja, man har ock
sedt», säger han, »att där jorden är blandad med jern-ockra, har hon
förbyts till en fast Gråsten».
Förekomsten af de i gruset inneslutna blocken blefve pä detta
sätt förklarad, de voro bildade på stället. I hans tal om den
beboe-liga jordens tillväxt säger han ju, att om man sönderslår de stora
klippblocken, sä befinnas de bestå af glimmer, kvarts och spat;
»detta lämnar ett tydligt bevis för att de, liksom alla andra stenar,
uppkommit genom sammansmältning af jord, samt att de alltså
bildats nere i jorden». Från de stora klippblocken var steget till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnegeol/0026.html
