- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / IV. Carl von Linné såsom geolog /
27

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gråbergens bildning. — Västgöta fjällar. — Taberg. — Dalasandstenen. — Petroleum. — Försteningar i Dalarne. — Jättegrytor. — Åsar. — Mörkfläckig sandsten. — Nipor. — Märgelns igenkännande och ekonomiska betydelse. — Mariekor. — Torf. — Jordskott. — Bleke och kalkafsättning. — Flygsand. — Hafsbottnen vid långgrunda stränder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men skrifvaren har aldeles intet brukat någon seriem uti afritningen,
så att den samma synes så främmande som sjelfva språket och
stylen». En annan sågs på Särna kyrkogård. »Man såg straxt, att
skrifarten var alldeles lik den i Elfdals kyrka, allenast att denna
stylen var så mycket grannare.» Linné kunde visserligen ej förklara
dessa bildningars uppkomst, men framhåller dock, att det ej kunde
vara fråga om någon lusus naturœ. Intressanta äro iakttagelserna
öfver de i denna sandsten vanliga böljslagsmärkena. Till en början
förstod man ej hvad det kunde vara. Den 1 augusti, mellan Särna
och Lima, heter det: »Här sågs ganska ymnogt den tillförne
observerade stenarten, som består af en röd, hård och fast sandsten;
hvaruti på dess ena superficie, som gemenligen är flat, långitudinella
och parallela caviteter, som hade man dragit utföre med fingrarne i
fast snö, hvars originem, af alla härtills synta stenar, man ej kan
uttaga.» Men redan den 4 lämnas den rätta förklaringen:
»Allestädes här omkring fanns ymnogt af den röda, utgrafne och liksom med
vågor utritade sandstenen, som här var långt tydeligare än man
någonsin sett. De förmenas vara figurerta af något vatten, emedan
de mycket liknade en sandaktig sjö- eller elfbotten, som på djupet
af vågor blifvit figurerader.» Vid Malung antecknas slutligen jämte
bifogande af den här i facsimile återgifna bilden: »Här fanns ganska
ymnogt af den förr omtalte vågfulla stenen, hvilken ofta delte sig
som en tjock skiffer på begge sidor vågfull.»

Fig. 5. Dalasandsten med böljslagsmarken.<bFacsimile af figuren i Iter dalekarlicum.
Fig. 5. Dalasandsten med böljslagsmarken.

Facsimile af figuren i Iter dalekarlicum.


Under Dalaresan iakttogs äfven för första gången i Sverige
petroleum, dels i Skärbacka kalkbrott [i Osmundsberget] vid Kärfsåsen i
Rättviks socken, dels i kalken vid Granån. Linné framhåller dessa
iakttagelser i sitt tal om nödvändigheten af forskningsresor inom
fäderneslandet: »Måhända skolen I, mina åhörare vägra att att tro mig, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnegeol/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free