Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gråbergens bildning. — Västgöta fjällar. — Taberg. — Dalasandstenen. — Petroleum. — Försteningar i Dalarne. — Jättegrytor. — Åsar. — Mörkfläckig sandsten. — Nipor. — Märgelns igenkännande och ekonomiska betydelse. — Mariekor. — Torf. — Jordskott. — Bleke och kalkafsättning. — Flygsand. — Hafsbottnen vid långgrunda stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
små. Ojämnheterna i desse Sandberg förorsakades af Sandhafren,
som här wäxte, och hölt Sanden qwar. Innom desse Sand-Doiner,
såg man liksom Sand-Åsar eller Wallar af samma art, den ena innom
den andra in åt Landet, men ju längre in åt Landet, ju lägre woro
ock de>.
I Skåne studerade Linné flygsanden på många Ställen, till
största utsträckning vid Åhus och Ängelholm. »Flyg-sand låg i
myckenhet på bägge sidor om floden wid Åhus uppå de högläntde
fälten, dock mast på den södra. Sanden är helt hwit, klar och fin;
ty om några gröfre patticlar eller grus äro med honom blandade,
blifwa de qwar liggande, sedan den finare förflugit. Wädret förer
flygsanden ofta hela XU milen, hwilket bäst skönjes om wintertiden
på snön; således gör sanden floderna grundare samt åkrarne och
marken sandfulla; Der denna flyg-sand fått luft, hade wädret affört
honom på hela traden (som wid Smörhålan), ofta af några iooo
stegs diameter^ och gjort landet på samma ställe i eller 2 fot djupare,
at så mycken sand genom körsel näppeligen kunde på Vi seculum
utföras. Hwar som hälst någon Ene-buske, Kråkeris-buske eller
Pilebuske fants här på backarna, war den med sand öfwerguten, såsom
en stor tufwa, at allenast yttersta spetsarna af qwistarna syntes. Man
såg på många ställen, hwar Mar-gräset (Fl. 102.) wäxt, hade det gjort
stora kullar eller små backar, genom det, at sanden här war samlad
ibland dess halm; men åter, när detta gräset en gång förswunnit,
märktes at stormen brutit hål på sidan och af samma backe bårtfört
några 100 lass. Afwen så sågos på andra ställen af stormen
sönderbrutna kullar, med åtskilliga strata af twärfingers tjock swartmylla,
til et tydeligt tecken, at desse tilförne ombyts; Således spelar den
aldrig hwilande naturen: nederrifwer, upbygger och förändrar all
ting stadigt.»
När Linné talar om flysanden vid Ängelholm meddelar han
äfven sin åsikt om dess första uppkomst i hafvet: »Alla stillastående
naturliga wätskor crystalliseras omsider til et fint grus, och en sådan
crystallisation i hafwet kallas Flygsand, då den drifvves til Stränderna,
och på slutet warder torr». Han insåg följaktligen icke dess rent
mekaniska ursprung, något som vid denna tid kanske icke var så
underligt. Men de med flygsanden följande fenomenen och
förändringarna voro % honom, såsom vi redan sett, fullt klara. Här jämför
han den ånyo, och denna gång mera ingående, med snö.
»När Flygsanden ligger upkastad har han de masta egenskaper
enahanda med snöen; ty han är hwit nästan som snö; han kastas af
blåsten, såsom snödrifwor til ansenlig högd; men ej utan där, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
