- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / IV. Carl von Linné såsom geolog /
52

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

»Härigenom kan förklaras hvarföre man funnit i kalkbergen af
Ölands allvar sådana petrifikater, Orthoceroter och andra, hvars djur
nu äro oss alldeles obekanta. Härtill tyckes ock Kinnekulle gifva
anledning, som lärer på det sättet vara tillkommen, att dess nedersta
sandstens hvarf blifvit hopgyttradt af hafssand, hvaruppå finnes
Schiffer, genererad af den svartmylla, som täcker hafssanden på
botnen. Härpå är ett högt hvarf af Kalksten fullt med främmande
petrifikater, till äfventyrs nedfäide af Sargazo. Här ofvanföre ligger
åter Schiffer af förmultnat Sargazo och öfversta delen ar Gråbergs
hvilket genereras af grus, och torde vara det samma, som upkastats
af hafvet, då berget begynte göra strand.

»Det är märkvärdigt, att öfversta hvarfven i alla berg endast
bestå af gråsten. Deraf slutes att de ej äro dit komne af
begynnelsen; ty det hvarfvet, som ligger näst under, är Sehiffersten,
hvilken altid är genererad af svartmylla; och som all mylla är kommen af
vegetabilier, så måste der varit örter förr än gråstens hvarfvet
ditkommit, hvilket altså intet kan vara skapat.* De som alt detta
vilja tillskrifva syndafloden, tänka litet, och se mindre. En långt
längre tid har här till fordrats, än den påstod.»

Att man vid denna tid icke kunde tolka trappen i
Västgötabergen på annat sätt än LlNNÉ och före honom SwEDENBORG gjorde,
är tydligt. Man hade ju då ingen erfarenhet vare sig om de vid
vulkaniska massutbrott utgjutna väldiga lavaströmmarne eller om
horisontella injektioner mellan skikten.

Tanken på att på hafvet flytande växter skulle kunna stilla
vågorna och därigenom befordra sedimentafsättningen synes Linné
hafva erhåltit redan vid ett tillfälle under Västgötaresan, hvartill han
på anfördt ställe i Oeconomia naturœ hänvisar: »Flotgräs [Sparganium
natans] wäxte i Torrwarpen vid Färgan, där det flöt med ändarna af
bladen, och under starkaste stormen bröt så wågorna, at wattnet
stod helt spegelklart, så långt detta gräset wäxte. Det är
märkvärdigt, at de flytande Watten-wäxter så kunna dämpa wågarna, och uti
mari pacifico wete wi, at så wida Fucus Sargazo dictus där flyter,
så är det ock et beständigt lugn på wilda Hafwet. Den curieuse
Doctor y. F. Gronovius i Leiden har genom bref berättat mig,
at de Holländska Hwalfiskare til Grönland altid föra om bord et par
fat olja, hwilka de i stark sjögång, och för nöd skul slå ut på watnet,
att därmed bryta wågorna.»

Under resan till Skåne hade Linné flerestädes tillfälle att stu-

* WästG. R. p. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnegeol/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free