Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
verkligen är fallet. Hade ortocerkalken på detta ställe varit
genombruten, skulle LINNÉS åsikt följaktligen blifvit fullständigt bekräftad.
Han lämnar för öfrigt en anmärkningsvärdt riktig uppgift om
den siluriska skifferns utbredning i Skåne, ehuru han — på den tiden
förklarligt — trodde, att stenkolslagren äfven tillhörde samma
skifier-bildning. »Skiffer fans på Svänstorps ägor nog mycken, äfwen som
wid det täcka och blomsterrika Foglasång, i. mil öster om Lund,
och äfwen så långt ifrån Lund wid Sandby, så at skiffer finnes
allestädes, där detta sidiändta fält stryker öfwer landet ifrån wästra til
östra hafssidan, hwilken här och där hela wägen wisar sig i dagen ...
Det är troligt, at skifwerstenen stryker mast under hela slätten, ifrån
Cimbrishamn sidan til La?tdscrona sidan, emellan kalken och
Sandstenen, fast han på östra sidan håller Alun, och på wästra StenkohL»
I samband med Skåneresan må äfven anmärkas, att Linné på
återresan beriktigade en uppgift beträffande den bergart, hvaraf
Vadstena klosterkyrka var uppbyggd. I Ölandsresan heter det om
Vadstena: »Slättet, som låg in wid Staden sades wara bygt så wäl som
halfwa klåster-kyrkian, af en Sten som warit tagen ifrån Omberget,
men de många Ölands Spikar, som såtto i stenarne, giorde troligt
at stenen warit hämtad ifrån Öland, fast än man wäl wet at sådana
spikar äfwen finnas i andra Swenska kalckberg, dock sällan i sådan
myckenhet.» I Skåneresan heter det däramot kort och godt:
»Wad-stena Kloster-kyrka war upbygd af guater-sten, hwilken bestod af
Alfwar-sten ifrån Ombärg» [Borghamn och andra kalkbrott].
LlNNÉ anförde sin mening om en bestämd lagerföljd öfver hela
jorden i tolfte upplagan af Systema naturæ, hvars tredje del, som
behandlar stenriket, utkom 1768. Äfven här (se bilagan) upptages
sandsten såsom det understa lagret, hvarpå i ordning följa skiffer,
kalksten med petrifikater, skiffer, gråsten, således en
fullständig öfverensstämmelse med den i Västgötabergen påvisade
lagerföljden. Hans på samma ställe återgifna åsikter om de olika lagrens
bildning i hafvet samt om det sätt, hvarpå detta försiggått,
öfver-ensstämma fullständigt med de ofvan anförda, i Oeconomia naiurœ
uttalade meningarna. Han citerar i en not såsom ytterligare stöd
för sin mening ett yttrande i Ramazzinis arbete om brunnarna i
Modena, där denne allestädes funnit en och samma ordningsföljd och
mäktighet hos de genomgräfda lagren, hvilket icke syntes honom
(R.) förenligt med antagandet, att de skulle vara uppkastade vid
någon våldsam öfversvämning (»syndafloden»).25
Därigenom att Linnés åsikter om strata telluris meddelades i
Systema naturœ, erhöllo de en vidsträckt spridning och blefvo till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
