Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
gängliga for hela den vetenskapliga världen. Redan häraf är
tydligt, att de ej kunnat vara utan inflytande på geologiens utveckling,
och såsom jag redan i Jordens historia påpekat, har WERNER utan
tvifvel blifvit påverkad däraf. Denna inverkan synes dels varit
direkt, dels äfven förmedlad genom Torbern Bergmans »Physiska
beskrifning öfver jordklotet», hvaraf första upplagan utkom 1768,
andra 1773—74. Linnés där anförda åsikter om huru berglagren
bildats såsom sediment på hafsbottnen äro genomsedda af honom
själf och äro desamma, som vi ofvan lärt känna. Men Bergman
byggde vidare på den af LiNNÉ lagda grunden, och han insåg, att
under de lagrade eller flolägrige bergarterna kommo hvad han
kallade de uråldrige, eller hvad vi nu kalla urberget. Därjämte
sammanförde han de lösa jordlagren såsom en särskild grupp,
hop-vräkte berg, och upptog dessutom vulkanerna såsom en grupp
för sig. Byggnaden var sålunda väsentligt utvidgad och förbättrad,
och genom tysken A. G. WERNER kan dess stomme sägas hafva
nått sin första fullbordan, sedan denne inom de flolägrige bergen
särskilt två stora hufvudgrupper, öfvergångsberg och flötsberg,
hvardera med flere underafdelningar.
WERNER har i allmänhet ansetts såsom geologiens grundläggare,
och hans förtjänst förringas icke i någon mån därigenom att han
uppbyggt sitt system på den af LiNNÉ och BERGMAN lagda
grunden, något som han helt visst själf skulle varit den förste att
erkänna. Frågar man, om han kände de svenska forskarnes arbeten,
så blir svaret, att han ej blott kände dem, utan äfven själf utförligt
citerat dem.
WERNER har nämligen i »Bergmännisches Journal» (utgifven
af KöHLER och Hoffman, 6:te årgången 1793, julihäftet) publicerat
en uppsats »Ueber den Trap der Schweden», som i detta hänseende
är särdeles upplysande. Här citeras flere ställen ur den tyska
upplagan af Linnés Västgötaresa,86 bland annat återgifves utförligt hans
framställning om Strata terrœ och sannolikheten af samma lagerföljd
öfver hela jorden. Detta styckes sista punkt har hos WERNER
följande lydelse: »Mithin giebt das Profil des Kinnekulle Anleitung zur
Erkenntnis der Steinlage der Erde \strata terrœ l\ öder Anatomie der
Erdoberfläche [jordskorpans!] nicht nur hier in Westgothland,
sondera vielleicht in einem grosen Theile [större delen!] der Welt»
Werners misstanke, att den tyska öfversättningen var dålig86, var
följaktligen riktig, men som han äfven citerar 1768 års upplaga (3:e
delen) af Systema naturœ, bör han af denna erhållit en fullt korrekt
kännedom om Linnés åsikter. Hvad Bergmans ofvan anförda ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
