- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / IV. Carl von Linné såsom geolog /
57

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ölands och Gotlands berglager och försteningar. — Äro djuren själfva bortflyttade eller utdöda? — Västgötabergen. — Strata terræ. — Kambro-silurlagren i Skåne. — Linné, Bergman och Werner - 4. Balsberg och andra till kritsystemet hörande lager i Skåne. — De rätiska lagren vid Hälsingborg. — Aning om den geologiska tidens längd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilar på en fast och säker grund, så är samma fordran äfven for
den vetenskapliga byggnaden ett oeftergifligt villkor. Hvarje sådan
fordrar en fast grundval, och den som lade första grunden till den
stratigrafiska geologien var Linné, efter hvilken först Bergman
och snart därefter Werner byggde vidare. Och genom Werners
arbete nådde byggnaden, för att fullfölja liknelsen, en sådan höjd,
att den tilldrog sig en mera allmän uppmärksamhet.


4. Balsberg och andra till kritsystemet hörande lager i Skåne.
— De rätiska lagren vid Hälsingborg. — Aning om den
geologiska tidens längd.



Under sin skånska resa erhöll Linné tillfälle att studera
därvarande mesozoiska aflagningar, dels sådana, som tillhöra kritsystemet,
dels rät-liasbildningar i nordvästra Skåne. Vid redogörelsen härför
torde det vara lämpligast att meddela dem i anförd ordning, sålunda
icke i geologisk följd, och göra början med den bergart, som nu
kallas gruskalk eller skalgruskalk.

»Bals-berg eller Fläske-grafwen, låg en quart norr om
Råbelöf, der Landet blef bärgaktigt, och war denna på et lågländt ställe
uti en däld mellan bärgen. Här war en graf af et par famnars djup
och några famnars widd, wid södra sidan af bärgs-roten, der en
öppning gick under klippan, at man med möda kunde krypa under
henne, hwarinnom sågos hwalf och öppningar innom hwarandra til
en oändelig widd och längd, under de höga bärgen och fälten, som
lågo ofwanpå . . . Detta bärg bestod öfwerst af så stora gråstenar,
som med möda kunde föras af människo-magt derifrån; härunder
låg et stratum eller flo af klapur med grus, hwarinunder fölgde mo,
hwilken med klapuren wid ingången gjorde par famnars högd.
Under alt detta låg det rätta bärget, som war en lös klippa af en blek
gulaktig kalk. Denne kalksten låg någorlunda horizontelt, och bröt
sig horizontelt, war mästedels så lös, at han med händerna kunde
söndergnuggas, dock på djupet något fastare, än ofwantil. Stenarten
är nog sällsynt i Swerige, utom Skåne; men i Tyskland och Spanien
mer allmän. De mäste murar i Cadix äro uphugne af samma
stenslag. Då man noga ser på denna sten, består han helt och hållet
af skölp-grus, af muslor, snäckor, Coraller, eller af sådant grus, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnegeol/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free