Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Balsberg och andra till kritsystemet hörande lager i Skåne. — De rätiska lagren vid Hälsingborg. — Aning om den geologiska tidens längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5»
plägar hopkastas wid räflarna i hafwet, och på wissa orter på stränderna,
så at hela detta kalkbärg är intet annat, än en graf-plats af så många
dödade djur, som sandkorn finnas i flygsanden. Således kommer detta Bärg
närmast öfwerens med skahlbergen wid Uddevalla^ dem jag beskrifwit i
Wäst-Göta resan (p. 197), med den åtskilnad, at wid Uddevalla ligga
skah-len mer hela och helt lösa, der de här äro mer söndermalne och
hopwuxne. Men i detta bärg äro helt andra slag af Musslor,
Ostron... Sällan syns här någon Cochlea eller Turbinata [snäcka],
om icke då och då någon Nautilus. De besynnerliga Petrificata.
som wi här funno, woro Glossopetrœ [hajtänder] med släta kanter.
Ostreœ plicatœ... och desse imbricatœ samt hela twärhanden tjocka,
och af dem präktigaste speàtnina i werlden. Pectines [-[kammusslor]-] {+[kammuss-
lor]+} i oändelig myckenhet. Haliotides parvœ lœves nonperforatœ,
Lyncurii [belemniter] de störste och klaraste, wid basin utgrafna
med ett djupt coniskt hål och wassa kanter. Nummi
Bratten-burgenses [»brattingsborgspenningen», Cranta craniolaris\ som i
werlden icke äro sedde utom Ivö i detta Villands härad wid
Bäckaskog och wid Egeneberga [Ignaberga] i Gyinge Härad, där samma
slags YLiW-Pelrificatcr och hål finnes under jorden. Et slags Cancha
lœves, som med en niargo gå in horizontelt. Här är en theater af
Naturen; Under, som kunde sysselsätta den största Physicus i lång
tid, och äfwen likaså förnöja en Lit/iologus, som hade hog, at samla
hwarjehanda Petrificater och sällsynta Ostrocodermata, hwilket jag
nödgades lemna åt dem, som hade tid, at längre här på orten
uppehålla sig. Då wi nu widare betänke, huru så många främmande
djur kommit här at begrafwas, som denna tid näpligen mera synas
i Europa, möter et nytt argument, som icke mindre fordrar nog
om-hugsan. Tcstacca eller alt Mussel-slägte, som är inqwarteradt på hafs
botten, fördelas uti Littoralia och Pclagica. Skölp-samlare kalla de
musslor och skahl-kräk Littoralcs* som icke hålla sig på djupet, utan
endast när intil landet, så at deras skahl upkastas til stränderna, så
snart de dö och förgås, hwaraf desse skahl äro allmänna i
Natural-Cabinettcr. Pclagici däremot äro de Skahl-kräk, som hålla sig ute
på hafsens djup, och aldrig komma när in til stränderna, hwarfore
ock deras skahl så swårligen kunna fas. Hafsens djup är mast sterilt.
och betäckt med sand eller Corallcr, utan mycken fisk, kräk eller
wäxter, ty där som inga wäxter äro, där finnas sällan några maskar
eller fiskar, som bägge af dem lefwa skola. Wi hafwa således ej
mer än en enda wäxt, som kan vväxa på största hafsens djup, hwil
ken kallas Sargazo, och är ingen annan ört i werlden i större
myckenhet. Denna flyter på watnet, och fäster sig tilsammans, at hafwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
