Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS PATOLOGISKA SYSTEM
65
som custodes att rädda den för tillfälliga fientligheter och gifva
själen rapport om det allra minsta, som tillstöter. När nu vissa nervi
ej lyda den befallning, som själen ger dem, utan äro därvid
inca-pable, så är en sjukdom bland sopores; när inga nerver lyda själens
befallningar, så är det död. Sopor och mors differera endast gradu.
Dessa sjukdomar äro begynnelsen till vår död.»
Ordningarna äro »defectivi» (lipothymia, syncope), »soporosi»
(ca-rus el. sömnsjuka, apoplexia, paraplegia, paralysis), »privativi» (oblivio,
amblyopia, cophosis el. döfhet, anesthesia).
Till sjunde klassen *Morbi tnotorii* (el. spastici) räknar
Linné de sjukdomar, i hvilka starkare eller svagare ofrivilliga
muskelrörelser förekomma, såsom sardiasis, hysteria, tetanus, catalepsis,
tremor, chorea, epilepsia m. m. Från denna grupp utbröt han
se-nare den åttonde klassen *Morbi supressorii» och hänförde
<ut, utom rent fysiologiska tillstånd såsom risus, fletus, oscitatio
singultus, sternutatio (ad sinum frontis evacuandum), äfven tussis,
anhelatio (andfåddhet), dyspnoea, asthma, obstipatio, ischuria m. m.
Nionde klassen *Morbi evacuatoriu omfattar de sjukdomar,
»då någon vätska silas ur människans kropp emot naturens
ordinarie gång» så att den däraf varder försvagad». Denna
afdel-ning är ordnad efter kroppsdelarna, från hvilka uttömningen sker.
Vi hafva således morbi evacuatorii capitis, thoracis, abdominis,
geni-talium et corporis externi (galactia, sudor). Tionde klassen *Moråi
deformes* (vel cachectici) har tre ordningar: »emaciantes» (phthisis,
tabes, atrophia, rachitis), »tumidosi» (anasarca, hydrocephalus, ascites)
och »decolores» (cachexia, chiorosis, scorbutus, icterus, plethora). Den
elfte eller sista klassen benämnes Vitia och omfattar å yttre
kroppsytan framträdande sjukdomar såsom gangræna, sphacelus, ulcera,
carci-noma, caries, fistula, svulster och andra kirurgiska fall samt hudsjukdomar.
I ofvannämnda elfva klasser uppräknas inalles 325
sjukdomssläkter med bifogade korta diagnoser. En stor del af dessa släkter
är likväl icke, såsom redan en flyktig blick utvisar, från hvarandra
karakteristiskt skilda sjukdomar, utan endast mer eller mindre i
ögonen fallande, för olikartade lidanden gemensamma symtom. Själfva
släkterna åter äro fördelade i s. k. sjukdomsarter (eller former),
beroende på de orsaker, som i ett visst fall framkallat dem. Dessa
sjukdomsarter anföras icke i den tryckta upplagan af Genera morborum,
utan beskrefvos och förklarades vid föreläsningarna i ämnet.l Fram-
1 Till förklaring häraf må nämnas, att, såvidt förf. känner, Sauvages var
den förste, som införde i patologin skematiska öfversikter af möjliga orsaksmoment
för uppkomsten af sjukdomstillstånd. Linné följde hans föredöme. Sålunda upp-
HjtU. Linné som lakar*. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
