Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS ALLMÄNNA PATOLOGISKA IDÉER
67
ning (humores proportionati suis vasis etiam exilissimis). De
mellanliggande fibrerna uppstå därigenom, att ofvannämnda kanalers väggar
sammansmälta med hvarandra. Denna om- och nybildning utgör den
ständigt fortgående utvecklingen inom kroppens organer. Fibrerna
kunna vara starkare eller svagare med afseende på de konstitutiva
delarnes kohesion, sammandragningsförmåga, elasticitet, inverkan på
kärlen m. m. All rörelse och verksamhet i kroppen består således
i de fasta delarnas förhållanden inbördes och de i dem flytande
vätskornas egenskaper. Förändringar i kärl och fibrer framkalla
därför allmänna och lokala patologiska företeelser i kroppen.
Boerhaave hänförde sålunda de sjukliga störingarna i
organismen till mekaniskt-fysikaliska förändringar i kroppens
grundele-menter (väsa et fibrae), men lämnade äfven åt dess vätskor och
deras kemiska förhållanden tillbörlig plats i patologin. Förtroendet
till de äldre läkarenes krassa fermentationslära hade han rubbat och
öppnat vägen för en renad humoralpatologi. Ehuru Linné i det
väsentliga slöt sig till Boerhaaves åsikter, gaf han åt sin
medicinska teori med afseende å sjukdomarnas natur och inre väsende
ett mera utveckladt, man kan säga, specialiseradt innehåll.l De olika
spännings- och täthetsförhållandena inom kroppens fasta och flytande
beståndsdelar bilda visserligen den kärnpunkt, omkring hvilken äfven
Linnés patologiska idéer och föreställningar vände sig, men han
lade, liksom F. Hoffmann, större vikt vid den ständiga och
inbördes växelverkan, hvari dessa beståndsdelar stå till hvarandra än
Boerhaave. Det var i denna lifliga växelverkan inom kroppens organer
han sökte förklaringen till de patologiska företeelserna.9 Vi skola
i det följande finna, att det till en del var Linnés farmakodynamiska
åsikter, som ledde honom till och fördjupade honom i denna
uppfattning. Att äfven Linnés botaniska åskådningssätt i sin mån
haft mer eller mindre medvetet inflytande på dessa hans medicinska
teorier, må gärna erkännas. Vid uppställningen af sin
tfibrillärpato-logi» sökte Boerhaave grunden till de flesta sjukdomstillstånd i
den spänning eller förslappning, som fibern, organismens gemensamma
beståndsdel, är underkastad3, och som visar sig äfven vid sjukdomar
1 »Boerhaave byggde fibrarum fel endast på tvenne tillfälligheter, laxum
et strictum, men det var första harftråden, varierar det likväl mera, än att man
skulle därigenom comprehendera alla morbi fibrarum.» (Linnés föreläsningar öfver
Clavis).
* »Qualis chylus, talis sanguis, qualis sanguis, tales fibrae, quales fibrae,
ules oriuntur morbi». (Linnés föreläsningar öfver Clavis). Denna omställning af
F. Hoffmanns bekanta ord förekommer ofta i Linnés af handlingar.
* »Morbi fibræ debilis et laxae, rigidae et elasticae» (Boerhaave).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
