Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 LINNÉS ALLMÄNNA PATOLOGISKA IDÉER
i såväl de stora, som de små kärlen. Linné däremot åtnöjer sig
icke med denna allmänna sats, utan söker följa densamma i dess
enskildheter och vill äfven inom kroppens vätskor uppvisa mer eller
mindre motsvarande kategorier.1
Dessa kategorier äro uppställda med hänsyn såväl till fibrernas
mest i ögonen fallande egenskaper, som till vätskornas sammansättning.
Några egentliga grunder för deras uppställning framlägger Linné icke.
Han har hvarken i sina medicinska skrifter utförligare beskrifvit i
fråga varande kategorier eller lämnat någon närmare förklaring af sin
uppfattning om deras diagnostiskt utmärkande egenheter. Med
afse-ende å tidens vetenskapliga ståndpunkt kunde han ju det icke heller.
Den speciella diagnostiken af de olika kategorierna och deras
väsentliga kännetecken inskränker sig därför till vissa allmänna uttryck eller
erfarenhetssanningar, sådana man ännu i våra dagar finner dem i det
populära medicinska språket. Sannolikt har Linné närmare utlagt
sina åsikter, då han föreläste patologin. Förf. har i hans
föreläsningar öfver tClavis medicinæ» (troligen af år 1771) funnit några
antydningar i detta hänseende och meddelar dem i det närmast
följande, sä korta och ofullständiga de än äro.8
Kroppens fasta beståndsdelar kunna, enligt Linnés åsikt, i sina
minsta fibriller vara icke blott i allmänhet spända eller förslappade
(fibrae strictae vel laxae), utan de röja det i fem olika modifikationer.
De äro:
a) fuktiga (fibrae humidae); »då vätskorna uppmjuka fibrerna,
rela-cheras de och mista sin tonus. Musklerna liksom dallra vid
gåendet, huden far djupa gropar vid tryckning». I motsats därtill äro fibrerna
1 Måhända är det på sin plats att här på originalspråket meddela de grundtankar,
som Linné uttalat och hvilka som en röd tråd genomgå hans medicinska system.
a) Solida ceu alteræ partis humani corporis ex fibris et fibrillis constant et
quidem pro Mcdicoruni laxo et stricto quinque modis differunt, 1) prout siccae vel
humectatae, 2) ut crassæ v. graciles, 3) ut tenaces aut tenerae, 4) ut durae vel
molles, atque denique 5) ut exsuccæ vel pingues. Singulas hasce qualitates partium
medicus a signis percipit easque medicamentis suis corrigit et immutat, dum modo
affectum sapidorum in fluida et solida satis sibi perspectum habet.
Morbosae istae qvinque fluidorum solidorumque affectiones diaetae
potissi-mum erroribus originem debent; ita quoque in viis chylopoeticis seu primis,
ven-triculum puta ac intesuna, plerumque incipiunt. Purgantia indigena (1766).
b) »Fluida ceu verae solidorum matrices etiam sanguineam massam ex rubro
sanguine et seroso compositam sub se comprehendunt, quae rursus bifariam
dif-ferre potest, scilicet, qua crasin et diathesin: ratione craseos, cum vel abundat vel
deficit, nimium seri copia, diatheseos, cum massa sanguinea peregrino quodam vel
acri vel viscido fuerit permixta.
* Anteckningar vid dessa föreläsningar förvaras i K. Karolinska Institutets
bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
