- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / I. Carl von Linné såsom läkare och medicinsk författare /
69

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LINNÉS ALLMÄNNA PATOLOGISKA IDÉER

69

torra (fibrae torridae), »när vätskorna äro tjocka och starka
uttömningar ägt rum.»

b) spröda (tenerae); detta tillstånd kommer af acido humorum,
ty man vet, att t. ex. segt kött, då det far en tid ligga i ättika,
blir ganska mört och fibrarum moleculae hänga mindre ihop, ty
gluten tages bort»;

sega (tenaces); »sådana blifva fibrae af humores phlogistici och
dessa blifva phlogistici, då blodet tjocknar, som sker a motu»; en
högre ålder gör musklerna styfva a motu vitæ;

c) feta (pingues); »af fet och oleös mat»; »feta personer äro
trötta, torpen tes et stupidi» ;

magra (macrae); »då fibrae ej äro tillräckligt lubricatæ med
vätska»;

d) tjocka (turgidæ); »fibrae groftrådiga eller att nimia
sanguinis copia spänner ut dem»; ju tjockare fibrer, desto mer styrka,
»liksom stor hjärna äfven marquerar stort förstånd, dock böra bägge
exerceras, annars händer det ej. Feminæ robustæ äro vanligen
steriles»;

tunna (graciles); fibrae fintrådiga, kommer af brist på succus;

e) mjuka (fluxae), »fibrae sladdriga, kommer af humores glutinosi»,
styfva (rigidae); »sådana blifva fibrae af salt». Alla fiskar i

saltsjö ha fastare kött än färsk sjöfisk.

Kroppens flytande beståndsdelar, till hvilka äfven blodet hör
och som bilda den egentliga bildningskällan för de fasta väfnaderna,
kunna på tvåfaldigt sätt vara förändrade, nämligen till sin
sammansättning (crasis) och sin blandning (diathesis). Vätskorna (humores)
kunna nämligen blifva

a) tenues% »då serum är i proportion för mycken emot cruor
sanguinis». Missbruk af starka drycker, brist pä rörelse i fria luften
m. m. befordra ett sådant tillstånd. Däraf härröra Leucoplegmasi,
scorbut och hydrops, »hvilka icke cureras, utan att man framkallar
deras contrarium, som är humores densi»;

densi, »då serum felar, som borde utspäda bloden, blir sådan i
hetsiga febrar och hos gamla, uppkommer äfven genom seri
evacua-tio.» »Nimis labor gör blodet tjockare, likaså vakande, emedan det
dissiperar serum. En hetsig feber gör väsa rigidiora och jämväl
blodet, hvaraf ofta en långsam magerhet. Gamla personer blifva till
slut exsucci, isynnerhet de som arbeta styft. Marasmus härrör af
litet serum.»

b) aäduti. »Att serum acescerar (blir syrligt), beror på dess
likhet med mjölk och ägghvita. Syra i blodet medför ängsligt humör,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linnelak07/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free