Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
LINNÉS ALLMÄNNA PATOLOGISKA IDÉER
oro, svaghet, sura uppstötningar (ructus acidi), isynnerhet då malum
är in primis viis. Vidare uppkomma hypochondri, sten, podager,
migraine, hvarför vindrickare sällan undvika dessa sjukdomar. Acidum
aereum (luftens syre) insinuerar sig ock ofta i kroppen, helst då vi
svettas och ha »öppna porer, hvaraf serum löpnar», hvilket retar
nerverna, uppväcker feber, snufva och frossa. »Qvies» befordrar ock
syra, medan dess kontrast »motus» kurerar däraf härflytande
sjukdomar. »Mineralsyror koagulera blodet, men vegetabiliska däremot
resolvera det.»
phlogistiä. »I den phlogistiska, putrida discrasin angripes blodet;
om det stagnerar, blir detsamma skarpt (acris fit) och en
inflammation uppstår; ifall icke en resolution inträder, förskämmes blodet och
de i följd däraf irriterade nerverna framkalla feber. Lika orsak ha
alla s. k. Wundfebrar, som därför icke komma förr än materien satt
sig. Hjärtat bjuder att evacuera detta heterogeneum genom feber.
Medici bruka äfvenså vid sangv. plogist. evacuera en del af det
coa-gulerade. Acida, som contraria, nyttjas härvid att resolvera den
löpnade cruorn, att dämpa hettan och febern. Humores phlogistici
et putredinosi inficiera snart solida, is. köttet, som efter sin natur är
mycket benäget ad putredinem».
c) oleosi. Chylus består af partes oleosæ med vatten blandade
till emulsion. Man vet därför, att då någon hungrar, blifva vätskorna
skarpa; saliven, urinen, mjölken hos människor och djur vittna därom.
Dä kroppen får tillräckligt oleosum, är han vig och munter, men
blir det öfverflöd därpå, så samlar naturen det i en kista, som är
tunica cellulosa, tilldess hon behöfver det. Blodet, som ock har
ansenligt fett i sig, disponerar, om det får öfverflöd därpå, till carus och
cataphora (soporösa tillstånd), ty man vet, att man sofver bättre, om
man ätit fet mat om afton. Fett kan annars ej sätta sig utom vid
qvies, därför bli de aldrig feta, som ha motion. Gallan ökas ock
mycket af fett, ty ingen vätska i kroppen behöfver mer däraf än hon.
Oleosa förändra alldeles sin natur, då de härskna och blifva då acres.»
Acres äro af två slag: skarpa frätande ämnen, såsom ingefära,
capsicum m. m., och saltiga; de förra äro contraria mot oleosa och de
senare mot mucilaginosa. Linné säger sig hafva funnit förklaringen
till detta förhållande genom sin iakttagelse, »att allt som vistas i
saltsjön öfverdrages med slem och sålunda conserveras. Mucilago och
salt måste därför vara sins emellan contraira; oleosa och acria
con-trabalansera hvarandra. Af skarpa vätskor genereras ock elakt var i
sår, som bättras mest genom diet. Och genom den skärpa spiritus
ger humores frätas fibræ hos brännvinssupare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
