Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
LINNÉ OM LUNGSOT
Bland orsaker till lungsot framhåller Linné på flera ställen af
sina skrifter inandningen af fina stoftpartiklar. Hos personer, hvilka
sysselsätta sig med stenhuggning eller längre tid vistas i luft,
uppfylld med dam, intränger detta stoft i lungorna och sammanklibbas
därstädes af slem. En torr hosta uppstår, hvarigenom detsamma
visserligen ofta aflägsnas (tussis calculosa), men icke sällan kvarblifva
dessa partiklar i lungorna och åstadkomma lungsot Talande’bevis
därför lämna isynnerhet stenhuggarena i Orsa i Dalarna, hvilka till
stort antal och vanligen inom 3o:de lefnadsåret dö i denna sjukdom.l
Huru stor förmåga ett sådant fint stendoft har att genomtränga
föremål, med hvilka det kommer i beröring, ser man däraf, att, om man i
en stenhuggareverkstad upphänger en väl tillsluten och ombunden
djur-blåsa, skall man snart finna densamma fylld med damm. Luften är
öfverhufvud långt ifrån fri från främmande inblandningar, den
innehåller tvärtom, såsom mikroskopet ådagalägger, en stor mängd små,
i densamma sväfvande ämnen, vare sig sandpartiklar, hår, damm, fjun
m. m., hvilka med andedräkten intränga i lungorna och gifva den
första anledningen till uppkomsten af lungsot. Man bör därför
undvika att andas med öppen mun, ty, enligt Linnés uppfattning, blifva
de, som vänjt sig därvid, icke sällan lungsiktiga. Härpå beror till
en del skadligheten att begagna fjäderkläder eller dynor, emedan de
sprida så mycket damm.3 Uppfattningen af lungsoten, såsom en
smittosam sjukdom, är icke alldeles främmande för Linnés patologi. Man
finner spår däraf på flera ställen i hans skrifter. Sålunda
omnäm-nes ett fall af smitta genom en skinnhandske (manica ex pelle
con-fecta), som efter en äldre hektisk kvinna ägdes af sju andra personer.
Alla dogo de i hektik. En förut fullkomligt frisk student från
Göteborg, som inflyttat i en bostad efter en lungsiktig person, afled själf
i hektik inom ett år därefter.3
Orsakerna till blödning från luftvägarna äro antingen
praedis-ponerande, såsom naturliga eller ärftliga anlag, för mycket köttätande,
stillasittande lif, missbruk af spirituösa m. m., eller tillfälliga, såsom
plötsliga afbrott i hemorrojdala och menstruala blodflöden,
ansträngning af lungorna genom fall, skrik, dans, springande och hosta,
sjukliga förändringar i dem eller ock sinnesrörelse. När en lungblödning icke
är stark och rödskummande blod upphostas, jämte koagulerad,
uppstår sällan fara för lifvet, men om det extravaserade blodet
kvar-stannar i luftrören, blir detsamma genom kroppens värme upplöst
1 De generatione calculi (1749), Morbi Artificum (1765).
* Respiratio diaetetica (1772).
• De Lepra (1765).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
