Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9*
LINNÉ OM DRAGSJUKA (RAPHANIA)
hade till och med anställt försök på kalkoner med skidor af denna
ört, inblandade i deras mat, samt fann att ett af försöksdjuren fick
kramp i sina fötter (uni gallopavonum maxime contracti sunt pedes).
Äfven blefvo höns och svin, hvilka matades med sådant orent korn,
angripna. Hvarför sjukdomen uppträdde i paroxysmer, ansåg sig
Linné kunna lika litet förklara som orsaken till den intermittenta
feberns periodiska anfall, »därvid blodmassan är inficierad af en syra».
Nervsystemets allmänna företeelser äro, såsom Linné yttrar, ännu icke
»fullt utredda». På grund af dessa iakttagelser införde han namnet
*raphania*9 såsom betecknande den så kallade dragsjukan
(articulo-rum contractio spastica cum agitatione convulsiva, dolore
violentis-simo, periodico), en benämning, som intill senaste tider bibehållit
sig i patologin, till dess en riktigare insikt i sjukdomens orsak
gifvit den ett nytt namn (Ergotismus).s Men att det var Linné, som
i det medicinska systemet gaf åt denna sjukdomsform en bestämd
plats, ehuru dess förekomst redan i äldre skrifter blifvit omnämnd, torde
emellertid, liksom själfva anledningen till dess ursprungliga
benämning, hafva småningom råkat i glömska. Bland de verksammaste
botemedel anföras Rad. Valerian. minor, och Ängel, sylvestris,
Kam-fer, Kina samt isynnerhet T ra Alchemillae vulgaris, i Småland kallad
dragblad.
Huru djupt frågan om den s. k. dragsjukan intresserade Linné
ser man däraf, att han 1755 föreslog i collegium medicum att en
belöning af 50 dukater skulle tillerkännas den, som upptäckte
orsaken till den hemska sjukdomen. Förslaget förföll.2 Ännu några år
senare skref han till Vetenskaps-Akademins sekreterare P. W.
War-gentin:
»Ibland ekonomiska frågorna torde en förtjena sitt rum, neml.
hvadan krampsjukan härrörer? Denna sjukdom har grasserat i södra
delen af riket 4 à 5 gånger i mannaminne. Hela byar, ja socknar
hafva deraf blifvit ansatte; många eländigt dödade. Hon gick för
några år sedan eländigt i Småland, Blekinge etc, då folket drogs
tillsammans med största smärta, till de andligen satte lifvet till. Hon
måste härröra af något fel i ekonomin, ty, ehuru många hundrade, ja
tusende, voro af henne angripne, smittade hon dock aldrig. Sättes
denna frågan, skall jag hålla mig framme och bjuda till att bita nöten,
1 I Tyskland, där äfven sjukdomen förekommit, härledde redan en del läkare
uppkomsten af »Die Kriebelkrankheit» »ex esu secalis cornuti vel ex alia frumenti
corruptione».
• Långt senare i tiden uppställdes af Vetenskaps-Akademien frågan: Hvad ml
vara orsaken till den i vissa landsorter ofta gängse varande dragsjukan? och
besvarades af prosten, hofpredikanten Jöran Öller. Den prisbelönu skriften àr tryckt i
Stockholm 1806.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
