Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
LINNÉ OCH FOLKMEDICIN
»För det närvarande», skrifver han, »är jag sysselsatt med att
i offentliga och enskilda föreläsningar behandla materia medica och jag
lär mina studenter att sköta allmogen med medicin, som icke kostar
något.»1 »Då folket flyr från apoteket, där ofta lifvet säljes dyrt, borde
isynnerhet presterna lära sig att curera de allmännaste sjukdomarna
med den medicin, som växer, utan penningar, för hvar och ens dörr.»
Linné höll till och med för blifvande präster lämpade
föreläsningar. Anteckningar vid dessa, »In usum Theologiae studiosorum
föreläsningar om sjukdomars kiennande, hållne privatim uti 12 lectioner»
höstterminen 1759, finnas ännu i behåll.2 Då Linné af
Vetenskaps-Akademien uppmanades att till vägledning för prästerskapet vid
uppgörandet af de statistiska mortalitetstabellerna inlämna förslag till
dödsorsaker och sjukdomarnas benämning med svenska namn, skref
han till Akademins sekreterare Pehr Elvius i december 1746:
»Jag skulle både vara villig och karl att gifva en sådan
förteckning, om jag såge att någonting uträttades med mitt arbete. Men tro
mig säkert, att man aldrig vinner ändamålet härigenom, ty när och
så länge de studerande, som med tiden skola blifva prester, icke kunna
vid academien, all den tid, de der gå i bet, väga 30 timmar att lära
känna alla sjukdomar för sitt eget lifs skull, mycket mindre har man
att förhoppas, att de det lära göra framdeles, då de varda prester.
Skulle derföre studenterna blifva rådde att våga härpå en enda termin,
en timme om dagen fyra gånger om veckan, sä skall man fä om några
år prester, som detta skola kunna göra med nöje och säkerhet, utan
att besväras dermed.»*
En synnerlig förtjänst om farmakodynamikens utveckling har
Linné inlagt däruti, att han klart uttalade, hvad man borde
förstå med gift i förhållande till andra medikamenter, och att han inrymde
de starkt verkande medlen deras tillbörliga plats inom terapin. Många
läkare afhöllo sig vid den tiden från begagnandet af s. k. venena,
emedan det icke var klart, hvad därmed egentligen borde förstås.
Våra läkemedel mot sjukdom, säger Linné, äro dels födoämnen,
dels gifter (toxica); de förra bevara hälsan genom att underhålla
kroppskrafterna, de senare återställa den genom att förändra
organismen. Genom tillblandning af kroppens vätskor och inälfvornas
verksamhet förändras näringsmedlen så, att de antaga dessa vätskors
natur, toxica däremot inleda tydliga förändringar i kroppens tillstånd
och sammansättning. Det, som utan svårare ingrepp i funktionerna
1 1 bref till Abr. Bäck den ,0/n 1754.
* Carl von Linnes Svenska arbeten i urval och med noter ut gif na
af Ewald Ährling, I. 1879. s. 177, 180. — O. E. A. Hjclt, Svenska och
Finska Med. Verk. Hist. 1663 — 1812. II. 268.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
