Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Geologiska meddelanden om grufvefälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härefter beskrifves malmen på följande sätt: »Malmen stötte
mästedels något på grönt och den gröne halten hölts före att wara
godaktig, samt bestå af kalk; hvita springor sågos här och där i Malmen
af hvit och ren kalk; här fans Klingmalm(?) och Tälgsten i
myckenhet. Röda och grofwa Granater voro ej sällsynte.» Linné
omnämner här således de för Persbergsmalmen karaktäristiska gångarterna,
pyroxen- och amfibolarterna (»den gröna halten»), granaten och
kalken äfvensom skölarne (= tälgsten). Han fortsätter: »Denne hwite
Kalk var klar, grofgrynig som et Salt och tjente til en god Fluss
för jern-malmen; fast än Kalk, som under tiden fans med rödaktiga
ådror, sällan eller åtminstone ej med allmänna processen[1] lät bringa
sig til Kalk-mjöl; men den Kalk-arten, som var insprängd med gröna
ådror, gaf både et fint krithwitt kalkmjöl, och en god fluss.» Det
är tydligt att Linné här talar dels om kalksten (klar, grofgrynig som
ett salt) hvilken lät bränna sig; dels också om dolomit, hvilka båda
sammansätta stora delar af Persbergsfältets berggrund. I
fortsättningen heter det: »Ten-malm fans uti de mycket fina och hvita
kalkskorpor, som sutto emellan Malmen; men dock i ringa quantitet;
ty han bestod allenast af några små, swarta, kantiga, glänsande gryn,
hvilka hvar för sig, åskådade med Mikroscopet, utwiste tydeligen, at
de woro äkta Zingrauper». Härmed afser han tydligen granater,
hvilka, då de voro kristalliserade, i Linnés mineralogiska system fördes
till Tenngruppen.[2]
Från hans bergslagsresa[3] 1733 finnas talrika uppgifter rörande
grufvorna i de genomresta trakterna. Det mesta handlar dock om
de metallurgiska processerna vid bruken; ugnar samt rostnings-,
smältnings- och smides-anordningar beskrifvas och illustreras genom
belysande frihandsteckningar i texten. Under denna resa besökte han
»1. Davidshyttans ståhlbruk af stångjärn; 2. Trolbo ståhlbruk af
tackjärn, diverst; 3. Garpenbergs koppargrufvor; 4. Ejusdem
kopparsmältning, gorerij, 1/2 mihl ifrån; 5. Afvestads koppargorerij,
mynterij; 6. Fahlunds koppargrufvor, smälterij, diverst från Garbergs;
7. Djurfors messingsprocesser; 8. Stjernsunds bläckbruk;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
