Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Geologiska meddelanden om grufvefälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9. Norbergs järngrufvor öfver hela socken; 10. Ejusdem koppargrufvor;
11. Bitzbergs järngrufvor; 12. Oräkneliga järnmasugnar och hamrar.»
Angående Garpenbergs koppargrufvor, som han besökte den 8
Jan. 1734 anmärker han först belägenheten i närheten af sjön och
karaktäriserar sedan bergarten: »Petra dura, compacta, in
rhomboidibus divisa, oblique scissa. Matrix mica compacta, albo-nitida»,
hvilket utgör en god beskrifning på granuliten. Han angifver sedan att
af grufvorna är »den djupaste 84 famnar, djupare än sjöbrynet »och
att de äro »i hedendomen upptagne». Malmen beskrifves på följande
sätt: »Metalla cuprea pyritosa, flava, interdum stål, men dock
mindre sulphures, ty den ej behöfver kallrosten, mixta hornmica» d. v.
s. kopparkis och kopparglans blandade med hornblende. Han
uppräknar vidare flera varieteter: »1. med horn» (blandad med hornblende)
»2. med Pyrites Martis» (med svafvelkis) »3. med sådslagg» (strålsten)
»4. med tälgsten »5. med Plumbi minera granulata» (kornig blyglans)
»6. med qvartzo». Vidare angifver han strykningen enligt den tidens
bergskompass: »Vena på kl. 10 (= N 30° Ö)» hvarjemte de
förekommande mineralen uppräknas: »Mineralia, Mica, Horn, Sådslagg, Vitriol:
album gedigen, Ochra fulva, Tophus fulvus» (jernoxidhydrater, bildade
genom kisernas sönderdelning).
Norbergs järngrufvor besöktes 13 Jan. 1734. Om dessa anföres
först: »Ingen socken är så rik på jernmalm, som denna, i det hela
socknen tycks liksom vara en grufva. Näppeligen någon malm finnes
rikare än denna.» Malmfyndigheterna karaktäriseras på följande sätt:
»Venae äro mest efter gången, rena, liggande streck. Matrix saxum
in strata velut sectum, velut spathum. Minera mest torrsten, helt
fingrynig, ganska rik. Ubi quartzum, ibi gediget, vid latus ejusdem
et in centro Bitumen.»
Sedan arbetssättet (»med skjutande, ofta hammar och kil») samt
borrning och laddning beskrifvits tillägger han om malmerna: »Ju
fingrynigare jernmalm, ju hårdare att smälta, et vice versa, hvilken
kallas torrsten, skimrar alltid. Blandsten skimrar intet, ej så rik, nog
saxum purum, små micœ, tycks kiselaktig; non est calcareus s.
Limsten ut dicunt.[1]
Om Bispberg (Betsberg), som Linné besökte den 11 Maj,
berättar han bland annat: »Grufvan är ett ståndande streck, 2 schakter,
största djup 50 famnar.
Berget prominerar ej, består af diverse sorter. Saxa, månge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
