Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- - Geologiska meddelanden om grufvefälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
species, tantum varie fissiles, och grufvan oblique fissilis. Matrix är
saxum compactum, micis nigris; concoloribus, acutis, vix visibilibus.
| Minera 1. | laxa adeo ut digitis friabilis, quae optime pc. 70. |
| 2. | laxa, similis, opacior s. luridior, rödbräkt litet. |
| 3. | något hård. |
| 4. | cum sqvamis nitidis repeleta, rariss. |
— — — Jernet med det aldra bästa, utan oart, vaskas difficile, helst
sönderbokas, rostas, torrsten allt.»
Den sista uppgiften, att på Linnés tid, alltså intill ett djup af
50 famnar endast torrsten bröts i Bispberg, är af ganska stort
intresse, enär den bekräftar, hvad man på grund af andra äldre
relationer antagit, att bispbergsmalmen, som på större djup utgöres af
magnetit, på de högre nivåerna bestått af randig blodsten, ur hvars
omvandling på metasomatisk väg magnetiten resulterat.
Om Grängesberg anmärkes endast: »Grengies jerngrufva, höga
klippor som torn, lång 1/4 mil, rena malmen upp i dagen allt neder
åt, oräkneliga sänkningar.»
Af Falu koppargrufva ger Linné på tvenne ställen en skildring,
dels i Bergslagsresan[1] dels också i Dalaresan,[2] den senare något
utförligare. Dessa beskrifningar äro i kulturhistoriskt afseende mycket
värdefulla och stundom drastiskt målande, samt innehålla äfven flere
ur geologisk synpunkt intressanta notiser. Han omtalar här sin
nedstigning i grufvan den 26 Jan. 1734. Man får därvid bland annat veta,
att vid denna tid Gref Bondes sänkning på 149 famnars afvägning
var det djupaste arbetsrummet, men att aldra djupast med vatten
var 155 famnar. Arbetsstyrkan i grufvan utgjorde vid denna tid
1200 personer. Malmerna beskrifvas på följande sätt:
»Bergsmän-nerna förstå sig här bäst på malmen, hvilken om de fela uti, måste
betala modigt med pungen och räkna 4 slags malm.
1.
| Vändmalm är eget slags blötmalm, som är extraordinairt rik
och från sin petra alldeles fri. Han behöfver ej på sulugnen
göras till skärsten, ty han kan ändock, då han är på vändrosten
2 à 4 gånger med skärsten tracterad, gifva ren koppar i
råkopparugnen. Mätskmalm eller grupig är alltid rik och god.
Stålmalm ock den bästa. |
| 2. | Blötmalm håller mycket svafvel, är derför alltid tung, ofta något
arsenik, är blekare. Lefvermalm, all är blötmalm. |
[1] Iter ad Fodinas i Ungdomsskrifter utgifna af Vet. Akad. II, s. 222.
[2] Iter Dalekarlicum utgifna af Vet. Akad. s. 360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linneminer/0009.html
