- Project Runeberg -  Carl von Linnés betydelse såsom naturforskare och läkare : skildringar utgifna af Kungl. Vetenskapsakademien i anledning af tvåhundraårsdagen af Linnés födelse / V. Carl von Linné såsom mineralog /
10

(1907) [MARC] Author: Otto Hjelt, Einar Lönnberg, Christopher Aurivillius, C. A. M. Lindman, Alfred Nathorst, Hjalmar Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linné’s lithogenesis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af 19:de århundradet den satsen, att icke blott graniten utan äfven
basalten voro af sedimentärt ursprung.

Skiffer hade enligt Linné sitt ursprung af kärrdy och
svartmylla och han finner bevisen därför i »de många slags vegetabiiier
och vatndjur, som i honom finnas inneslutne.» För skifFerbildningen
tager han äfven i anspråk nävaron af något ochra (af järn) hvars
närvaro ådagalägges däraf, »att denna sten blifver röd efter bränningen.»

Sammanhanget mellan bildningen af flintbollarne och de
kritlager, i hvilka den är innesluten, utgör ett ämne för spekulationer,
till hvilket han flera gånger återvänder. Han synes böjd för det
antagandet, att flintan är »af sjelfva kritan genererad, men om
flintan åter igen går till krita är en sak, som man lemnar androm till
utrönande». I anteckningarne från hans föreläsningar finner man
dock: »När åter vatnet kommer i kritbergens caviteter växer deraf
flinta. Af detta ser man ögonskenligt prof i de stora flintbergen i
Frankrike». Rörande bildningen af bleke af kalksten gör han
flerestädes reflektioner och i sin Gottlandsresa beskrifver han utförligt
förloppet på grund af iakttagelser vid Stenkyrka.[1]

Tophus, såsom Linné benämnde myr- och sjömalmer,
uppkommer, »då victrilvatn sammanbinder jord och lera». Ehuru han
naturligtvis icke har det invecklade kemiska förloppet vid
sjömalmsbiidningen klart för sig, så ligger i hans framställning en kärna af
sanning, enär han tydligen fattat att förvittring af kiser, som gifva
upphof till sulfater (victril-vatn) utgör en betingelse för
sjömalmsbildningen.

I anteckningarne efter hans föreläsningar förekomma: »Victril
och Saltvatn har den egenskapen, at det drar sig til botn, är der då
någon svartmylla, så blir i kärren myrjern och i sjöbotn sjömalm;
kommer et sådant kärr at torckas, då få wi der wåre sur- och


[1] »Här kunde man se hur Bleket frambraktes af naturen. Desse Kalkhällar,
som bestå af en Kalksten, til färgen lik Såcker, med klara gryn, förwittrar af luft,
wärma, kiöld och watn, at han ofwanpå blifwer poreuse, grå och hwit; desse så
låssade particlar afskiöljas af regnet och flyta med det til de sidlänte platzar, der watnet
blifwer ståendes, som stadigt uttorkas och upflyger, lämnandes Jordparticlarne qwar,
som giöra Bleket. Smått Kalkgrus låg öfwerflödigt ibland detta Bleke, och gaf oss
anledning at efterse, om Bleket åter reducerades til Kalksten, men sedan man märkte,
at detta Grus hölt sig endast vid sidorna af Kiärren, kunde man förstå, at
Wåhrfloden af smälte snön fört desse små Stenar med sig, hvilka stannade vid Kiärret,
så snart Strömmen af Watnet miste sin force, men at det fina inpalpabla Miölet,
blandat med Watnet, fördes längre, hwaraf skiedt, at Bleket är renare på Kiärrets
diup. Är altså Bleke af Kalk och ej af Krita.» Öl. o. Gotl. resan s. 179.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linneminer/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free