Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- - Linnés kristall-lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är det en egendomlig inkonsekvens att icke föra denna kristall
tillsammans med de hemiedriska kalkspaterna: Crystallus natriformis
spaiosa.
IV. De oktaedriska kristallerna hafva sin form från alunet, men
förekomma hos stenkristallerna mindre ofta (fig. 21); de uppträda
allmänt i kombination med en tärning, hvars hörn afskäres af åtta
trianglar. Såsom exempel på sådana anföres: »Clirys’tallus
alumini-formis solitaria, cinereo-fusca 0 Häris», hvarmed han afser de i Falu
grufva förekommande kloritbeklädda magnetitkristallerna (s. k.
talk-tärningar). »Kan repas som täljsten och alla spetsarne äro hvassa
och hela kristallen opak och alltså mycket olik öfriga kristaller.»
 |
| Fig. 20. |
 |
| Fig. 21. |
 |
| Fig. 22. |
Med »Crystallus aluminiforniis spatosa, imbricata obtusa» förstås
antagligen den oktaedriskt utbildade flusspaten. »Förefinnes hos
tyskarne med kopparkis, som växer upp på kristallerna och hvälfves
sorrT ren alun». Till detta släkte räknas äfven diamant under namnet:
A lumen spatosum, tessera aequali}
V. » Vitriolens form växlar med skilj da släkten, så att järnets,
kopparns, zinkens och blyets former äro skilj da. Här af bildas
koppar-vitriolens gestalt. Fig. 22. Detta släkte behandlas mycket
knapphändigt för att ej komma in på Pyritologien, »en ny gren af
vetenskapen belägen vid kristallografiens rågång.»
I 6:te upplagan af Syst. Nat. vill han härleda kiserna från
vitri-olerna: »Vitrioli unaquaeque species propria (nec communi) figura
gaudet; Pyritarum itaque figura e Vitriolo derivanda est.» En kristall
af koboltglans från Tunaberg, i den vanliga kombinationen af kub
och pentagondodekaeder samt med den karakteristiska streckningen
beskrifver han i Syst. Nat. I2:te uppl. s. 129.
Såsom ett tillägg till det kristallografiska systemet anföras
följande om granat, pyrit, blyglans m. fl. »Granaten är en stentärning,
purpurföd, polyedrisk, ofta innehållande tenn, så att den ofta räknats
bland tennmineralen. Men eftersom den är en sten, stundom
sub-daphan, må ett och annat ord sägas om densamma».
1 »De ännu oslipade diamanterna hafva alunets form, af hvilka Celeb. D:r
Praeses såg flera tusen alla af samma gestalt i Köpmannen Clifforts lager i Amsterdam.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:25:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linne200ar/linneminer/0025.html
