Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés kristall-lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkt icke kunde på kemisk väg afgöras. Han säger själf därom:1
»Måhända fordrar någon att detta salt, som finnes hos kristallerna,
docimastiskt utdrefves, hvarigenom man sedan säkrare kommer ifrån
dessa stenars sammansättning. Men jag vet ej, om det någonsin
lyckats att ur konstgjordt glas utdraga saltet, så att det kunnat
kristallisera ytterligare och skiljas från andra salter, oaktadt glas under
alla omständigheter är tillverkadt af salt och kvarts. —–––– Då
det knappast eller ej alls kan utdragas ur konstgjordt glas, är det
intet under om det allra minst utdrages ur naturligt, ty vatten
förmår ej genomtränga dessa kroppar; och glasblifvande är kemiens
sista grad.»
Emellertid blir denna lära just från kemisk synpunkt belyst i
den mycket polemiskt hållna framställningen »Om Crystaller och äkta
stenar» i Walierii samma år utkomna mineralogi,2 hvilken tydligen
riktar sig mot Linné. Wallerius uppställer och behandlar utförligt
frågan: »Mån Crystaller och äkta stenar hafva sin figur af något
salt, hvilkets Crystaller de närmast likna?-» Han uppställer därvid
den satsen att formen är mera beroende af den metalliska
beståndsdelen: »I Chemien vises, at af viktrils eller svafvelsyrans åtskilliga
blandningar härflyta alla Salter och deras Crystaller, oansedt densamma
syran äger ingen figur. Men at närmare visa Salt- och
Sten-Crystal-lerne dependera af det jordiska och metalliska väsendet, är nog här,
at állegera exempel af Salpeter-Spiritus. Denna Spiritus, blandad med
något vegetabiliskt rent alkali3 producerar ett salt af sexkantig
pris-matisk figur, eller det så kallade nitrum eller Saltpeter; med koksalts
eller mineraliskt alkali producerar det salt af cubisk figur lik
koksaltets figur. Gjorde ej här den alkaliska jorden ändring i
Salt-Crystallerna? Likaledes, när Silfver upplöses i Skedvatten, blifva
larnellösa Crystaller,4 upplöses jern i samma Skedvatten blifva
irre-gulaire fyrkanter5 och så vidare. — — — Finnes i naturen, sjelfva
metallerne antaga sin vissa figur, hvartii at något salt mer skulle
bidraga, än til de andra ofigurerade malmers generation, kan intet skäl
1 De Crystallorum generatione, 1747, sid. 19.
8 Joh, Gotsch. Wallerius, Mineralogia eller Mineralriket, indelt och beskrifvet,
Stockholm, 1747, sid. 123.
3 Med vegetabilisk alkali förstås kali med mineraliskt alkali natron. För
skiljandet af det vegetabiliska och mineraliska alkalit voro Brandts undersökningar
på 1750-talet grundläggande.
4 Silfvernitrat kristalliserar i tafvelformiga kristaller med rombisk symmetri.
5 Ferrinitratet (med 18 HsO) kristalliserar i monoklina prismer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
