Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés kristall-lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andragas; Bly har mast alltid en Cubisk figur, som ses af
blymai-merne; mån därföre i all blyglants skall finnas koksalt? Tenn har
mast en flersidig, ibland en aflång fyrkantig och spetsig eller pyramida
lisk figur; det se vi af Zingraupen och Zwitter; men deraf följer ej,
at i Tenmalm skall vara Borax eller annat salt.» Slutligen förer
Wallerius polemiken öfver på det geologiska området: »Sist bör ock
det märkas, at det Salt, hvilket Berg-Crystallerna mast likna, är
ännu aldrig funnit under och neder i jorden; jag menar Saltpeter.
Huru skall då et Salt, som ej är underjordiskt, kunna producera
underjordiska sig lika sten-Crystaller?»
Om man också i det hela gifver Wallerius rätt, så är det dock
tydligt, att denne icke tillfullo uppskattade Linnés verksamhet på det
kristallografiska området, och han synes icke ens hafva fullt satt sig
in däruti. Wallerii kristallbeskrifningar äro mycket underlägsna Linnés,
och han rör sig oftast med allmänna uttryck såsom »mångkantiga»,
»irregulaira», »indeterminerade», »lamellösa», »rhomboidaliska»,
»pris-matiska» eller »pyramidala».
I sin utmärkta Mineralogi, där han i systematiskt afseende
bygger på Linné, behandlar han mineralens kristallformer ytterst
knapphändigt i jämförelse med andra mindre viktiga karaktärer, som
utförligt beskrifvas.
Huru pass högt Cronstedt uppskattade läran om kristallerna är
redan förut framhållet. I hans mineralogi är endast föga hänsyn
tagen till kristallformerna, och han försvarar äfven detta t. ex. då han
vid beskrifningen af granat säger:1 »Figurerne på Granater äro så
wida föränderlige, at somliga hafwa flera och somliga färre Facetter
eller sidor; Men sådant har intet afseende till Halt, Färg och Klarhet;
Hwarföre til undwikande af en ännu onödig widlyftighet, jag gådt dem
aldeles förbi, och endast sagt, at de äro klotformige eller Sphaeriske
med Facetter. Eljes är ingen absolut sällsynt Figur hos dem ännu
yppad: ty Granatus dodecaedros ex Rhombis Linnaei är strödd
öf-wer alt i Fjällarterne vid Kungsberg i Norrige.»
Äfven han polemiserade från kemisk ståndpunkt mot de
form-bildade salterna. Sålunda säger han i sitt i Febr. 1754 hållna
inträdestal i Vetenskapsakademien: »Imedlertid torde de mera kunnoge
finna sig föranlåtne af dessa och flera bekanta exempel at utröna och
pröfva:––––om Metallerne, Phlogiston, jord eller Salt äro skulden
til någon viss figur; om Salterne äro de enda kroppar i Mineral-
1 Försök til Mineralogie etc. 1758, s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
