Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - - Linnés mineralogiska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Släktet ferrum indelas (i föreläsningsafskrifterna) i nio species,
bland hvilka utom metalliskt järn och Smiris (== smergel) förekomma
torrsten (ferrum petra vitrescente vestitum), blötmalm eller kvicksten
(ferrum petra vitrescente dives), kallbräckt järnmalm (ferrum arsenico
impregnatum,1 rödbräckt järnmalm (ferrum pyrite impregnatum). I
Syst. Nat. 1768 är släktet ferrum uppdeladt i icke mindre än 27
species, de flesta utgörande olika strukturvarieteter af järnmalm.
Detta var i full konsekvens med Linnés uppfattning att räkna
malmerna till mineralogien. Att den för nutidens uppfattning naiva
föreställningen, att den praktiska användningen borde läggas till grund
för klassifikationen af naturföremål, delades af Linnés samtid, bevisas
tydligt genom en för den systematiska mineralogiens ståndpunkt
under denna period synnerligen betecknande afhandling af Wallerius,
utgifven samma år som I2te upplagan af Linnés Syst. Nat. utkom. 2
Enligt Wallerius böra de yttre kännetecknen så mycket som möjligt
användas vid mineralens karakteriserande och endast då de visa sig
otillräckliga, böra äfven sådana karaktärer, som bero på förhållandet
i eld eller till kemiska reagentier, tillgripas. Under yttre karaktärer
förstår han sådana som afse fyndort och förekomstsätt, användning,
storlek, ädelhet eller oädelhet, lukt, smak, färg, glans, pelluciditet,
yttre utseende och struktur, kristallform. Till de inre karaktärerna
räknas tyngden, hårdheten, förhållande till vatten och lösningar (ad
menstrua aquosa vel salina), förhållandet till eld och slutligen
kemiska sammansättningen och bildningssättet, då detta är experimentellt
påvisbart.
Rörande användni?igen menar Wallerius, att den endast med
försiktighet kan brukas som kännetecken; visserligen måste ett
minerals användning sammanhänga med någon bestämd egenskap hos
detsamma, men denna kan dock understundom fö re finnas äfven hos
andra mineral. Med rätta framhåller Wallerius, att sådana
kännetecken som färg, lukt, smak, glans, genomskinlighet o. s. v. hafva
mycket ringa värde såväl i klassifikatoriskt syfte som för
mineralbestämningen. Angående kristallformerna säger han, att de äro
otillräckliga för karakteristik af släktena, men kunna däremot användas
för species-bestämningen. Hvad som minskade deras värde vore
särskildt den omständigheten, att de mest olika substanser kunna
1 Att kallbräcka hos järn härrörde af fosfor påvisades först senare af Bergman.
2 De Systematibus Mineralogicis et Systemate Mineralogico rite condendo,
Holmiae 1768. Det synes framgå af Wallerii afhandling, att de olika karaktärerna,
som han tar i betraktande, visserligen i första rummet afses att användas för
mineralens bestämmande men äfven för systematiken och klassifiSationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
