Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kallade tres-humblement. Den allmenna dageliga mässan är mer bekant,
än at man här om den behöfwer skrifwa.
Processioner ock heligas dagar, de äro alljd mer firade, än
Sabbaten, som gud sielf inrättat. Af processioner sågo wi uti Bourdeaux flere;
men märkwärdigast syntes oss den, som skedde d. 19 Mars til Joseplis
heder, som på den dagen ståt Brudgume. Bourdeaux stad har en gång
af Pästen warit angripen; ty hafvve dess innewänare anhållit af den H.
Joseph, den Heliga Jungfruns Man, at han wille bortdrifwa pästen, så skulle
de ock deras effterkommande i ewerdeliga tjder prisa honom therföre.
De giorde honom straxt en procession för detta ämne, då alla Capitlen,
några Kloster, församlingarnas Presterskap, Gollegier, Rätter ock
Domstolar gå i 2:ne rader igenom staden in uti Jacobiternas kyrkja, ther
en Jacobiter Munk håller en Prädikan. Sedan går hwar ock en til sit igen.
Detta blef af deras Bisp den tijden tillåtit, sedermera allmena
Prester-ståndes samling en gång föredragit, hwarifrån til Hans Helighet i Rom
här om blef skrifwit; han war snäll at föra det in uti Skyldighets boken.
Nu äro wäl en del så uplysla, at de tro Joseph warit en artig Man; men
at han litet kan hielpa pesten ifrån Bourdeaux; men liwad hielper? De
måste ut i processe, när d. 19 Mars kommer. Wi sågo dem, wi fölgde
dem, wi hörde Prädikan, som en Jacobiter höll; han hade til föresatz:
den helige Joseph stor i tro, stor i Helighet. Den procession har äfwen
det besynnerliga, at Bourdeaux stad håller då helgdag; men dess Malmar,
de hafwa ingen del i denna högtjden; ty Pesten war ei hoos dem samma
tjd, hwarföre de ei giort något löffte. Det liender icke sällan i
Frankeriket, at den ena byn har Helgedag ock dess granne ei. Den ena, som
bor i et ock samma hus; han har stor högtid; hans granne, som skiljes
genom en wägg, wet ei af annat, än arbetsdagar; ty somliga heliga firas
endast af en liten by, andra af en socken, andra af et stifft, andra af
en hel Province, andra af hela riket, andra af hela Romerska kyrkan,
såsom den heliga Wastena Brigitta. Om ei denna inrättningen wore, så
äro de helige så många, at dagarna i åhret aldrig hinde til, utan, at de
måtte sätja et dussin på hwar dag. 1 gångdagarna, som äro nära
Pingst-Helgen, då ske dagel. processioner; det ena communitetet går då ock
hälsar på det andra uti procession. De göra då procession så, at de
träffas offta på gatan ock gå i hwars annars Kyrkor ock hålla Messor,
sedan går hwarje til sit igen, så at hoos desse må de wäl heta
gång-dagar. De rika Chartreux äro wid desse gångdagar skyldiga at göra en
procession til St. Cyrins Gapitel, hwilket förtryter dem nog, ock wille de
gärna gifwa stora pengar, om de kunde befrias ifrån denna procession;
ty hon har en knut til; detta Gapitel är liksom en förmyndare el:r Re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
