Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
i världen, och det tillhör människovisheten att upptäcka
deras sammanhang och ordning. Intet fordrar ett så
omfattande botaniskt arbete som det naturliga systemet. »
Fastän Linné nedlade mycken möda på detta område,
blevo resultaten blott fragmentariska. Han uppställde
emellertid ett stort antal växtfamiljer. Enligt hans
mening är ett naturligt system av större värde än hans
sexualsystem, som är ett »artificiale ».
Linné var ej endast systematiker: några av hans botan
niska skrifter innehålla även morfologi (organlära). Ännu
i början av 1700-talet hade botanisterna så delade åsikter
om de viktigaste växtorganens namn och förrättningar,
att man även på det området väl behövde en lagstiftare.
I Philosophia botanica giver Linné de olika växtorganen
noggrann beskrivning och benämning. Han samlar här en
mängd observationer, i synnerhet av växtorganens
funktioner. Ur en mängd exempel från naturen får han fram
de allmänna lagarna. Av särskilt intresse är hans
blomleori, som i mycket skilde sig från den då härskande
uppfattningen. Hans teori och terminologi i blomläran äro ännu
gällande i allt väsentligt. Blomman hade fängslat Linnés
uppmärksamhet först såsom växtens prydnad, sedan såsom
dess formrikaste, af vetenskapen mycket förbisedda del. Vi
minnas, att han i ett par intressanta ungdomsskrifter
framlagt nya synpunkter om fruktifikationsorganens
verksamhet, om »blomstrens biläger». I senare år utvecklar han
närmare dessa teorier och skiljer bestämt
fruktifikationsorganen från »planta» eller växten i övrigt (d. v. s. de
vegetativa organen). Hans blomteori innehåller bl. a.
följande satser: 1) blommans delar äro 4 (foder, krona,
ståndare och pistill), 2) pistillens delar äro fruktämne, stift
och märke, 3) de organ, som aldrig saknas i blomman, äro
ståndarknapp och märke, 5) mindre väsentliga delar av
blomman äro foder och krona, som äro skyddsmedel för
ståndare och pistiller, 6) honungsgömmen och honungs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
