Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
körtlar (nektarier) äro till både namnet och betydelsen
först urskilda av Linné. Han insåg, att blomdelarna äro
bättre indelningsgrunder för växtrikets klassificering än
alla förut prövade.
I Linnés botaniska skrifter förekomma även många
bidrag till växtbiologien. Sådana iakttagelser förekomma
i hans reseskildringar och i strödda avhandlingar. I Flora
Lapponica finns det en mängd observationer av växternas
livsförhållanden. I Systema naturæ, Fundamenta
botanicæ och Philosophia botanica ingår växtfysiologi och
växtbiologi såsom särskilda kapitel eller paragrafer. Han
skildrar i många avhandlingar växternas uppkomst och
alstring, förökning, artbildning, deras nytta, skadlighet,
skyddsmedel, odling, betydelse för djurvärlden m. m.
Grundvalen för dessa skildringar utgöres till stor del av de
mångåriga observationer, som Linné själv gjort i Sveriges
natur och under arbetet i den botaniska trädgården.
Skillnaden mellan en växt och ett djur angiver han så:
»En växt saknar frivillig rörelse». Växtvärlden har
uppkommit genom en skapelse i begynnelsen. Av varje slag
frambragtes blott två individer av skilda kön eller en
individ med samkönad blomma. Till en början ansåg
Linné, att alla arter, som nu finnas, blivit skapade från
begynnelsen, men senare avvek han något från denna
ståndpunkt. Linné har även om släktena yttrat, att de
äro skapade, ej av oss kunna hopsättas, utan böra avläsas.
Detta gäller även om de ännu större grupperna, de
naturliga ordningarna.
Vad växternas alstring angår, stod Linné på vitalistisk
ståndpunkt, d. v. s. han ansåg, att den sker uteslutande
genom frön. Dessa, som läggas ned i jorden, assimileras
med dess beståndsdelar och förändra dess därtill tjänliga
ämnen till växter (detta sker med hjälp av sol, regn och
blåst). Så underbart verka krafterna i det lilla fröet.
Genom växternas förmultning bildas mylla; så sker i natu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
