Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
andra med simfötter, andra med klobärande tassar),
ävensom gripar och vidunder med lejonkropp,
människoansikte och i spetsen trekluven svans. Inom zoologien
rådde fullständigt kaos, fastän man redan hade kunskap
om ett betydande antal olika djurarter. Även före Linné
hade dock ansatser gjorts att bringa reda i villervallan.
Under strävandena efter ett system slog man in på den
rätta vägen, i det att direkta iakttagelser i naturen lades
till grund för den zoologiska forskningen. En väsentlig
underlättnad vanns även genom upptäckten och
användningen av mikroskopet. Linné tillkommer emellertid äran
för att hava lämnat fasta, okränkbara lagar för zoologiens
systematisering, för att hava danat »ett skelett, som kunde
uppbära den lösa mängden af vetande». Dessa lagar
framställde han — som redan nämnts — vid 28 års ålder
i den första upplagan av Systema Naturæ, där han i 38
korta satser angav grunderna för sin »methodus». De
fordringar, som han där ställer på en djurarts
undersökning och bestämning, äro märkvärdigt nog nästan samma,
som fordras av en nutida zoolog. Kroppens anatomi bör
undersökas, delvis med tillhjälp av mikroskopet. Klass
och ordning böra angivas. Vidare böra iakttagelser göras
angående djurens vanor, levnadsförhållanden, födoämnen,
nytta, skadlighet m. m. ävensom deras dietiska, fysiska,
kemiska och medicinska användning. I andra upplagan
av Systema Naturæ betonas även värdet av en god bild,
illustrerande artbeskrivningen. I den 10:de upplagan
begagnas för första gången Linnés binomenklatur, även för
djurarter. I denna upplaga meddelar han även ett
självständigt system angående fiskarna. 1746 utgav Linné
Fauna Suecica, en systematisk framställning av svenska
djurarter, vilket arbete även hos lekmän väckte intresse
för zoologiska studier. Linnés huvudsakliga betydelse
som zoolog (särskilt vad de högre djuren angår) är den
deskriptive systematikerns, ej egentligen anatomens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
