Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Av speciella sjukdomar intresserade sig Linné särskilt
för intermittenta febrar (detta ämne behandlades ju i hans
doktorsavhandling). Den s. k. Uppsalafebern, som på
mitten av 1750-talet var gängse där, beskrev han i en
avhandling. Åt lungsiktiga giver han förståndiga råd: de
böra undvika att andas med öppen mun och icke använda
fjädersängkläder, som »draga damm». För att stilla
lungblödning rekommenderas åderlåtning på foten, om pulsen
är full. Ridning ansåg han som en utmärkt kur för
lungsiktiga.
Linné gjorde även värdefulla inlägg i striden mellan
läkare och kirurger. De senare utgjorde på hans tid ett
särskilt privilegierat skrå (s. k. bardskärare) med gesäller
och svenner. I Stockholm erkändes 1717 en sådan
korporation som statsinrättning under namn av Kirurgiska
societeten. Dessa kirurger ville Linné icke erkänna som fullt
kompetenta, utan ansåg dem blott för manuella biträden
åt läkarna. Han kämpade ihärdigt för uppkomsten av
en kirurgi, grundad på vetenskaplig utbildning. På hans
initiativ inrättades en kirurgisk professur i Uppsala; dess
förste innehavare blev Linnés avhållne lärjunge Adolf
Murray.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
