Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
meniska et vice versa. — En frisk cavallier går rak som en
kiäpp. Gubben, barn på nytt, lutar. Då man blifwer glad,
rättar man up hufwudet. En sjuk lutar. — — Plat, trångdt
bröst, lång hals, nedtryckta axlar, klena och tunna
blodkäril, fin hyd, lustigt och i förtid qwickt sinne betyda
disposition till Longsoten. — — Stort hufvud, kort hals, starkt
underliv, medelmåttig storlek, mycket fett betyder
disposition till slag. Av halsens längd kommer, at creatur ej dö
af slag.»
I sina allmänna diætiska regler berör Linné flera
intressanta problem; bland annat ärftlighetens betydelse.
»Lycklig den som är född av friska föräldrar i stark kärlek.
ÖOlycklig den som är född af siuke och utmärglade, hafwa knapt
lif. — — Fina familjer dö ut, men »rusticorum» få rik
avkomma.» Bland ärftliga sjukdomar nämner Linné Mania
(= galenskap), Epilepsia (= fallandesot), Phtisis (=
lungsot). För barnavård och uppfostran ger han många
kloka råd. Barn skola ej vaggas. Vuxna människor
skulle bliva yra och sjösjuka, om de vaggades.
»Lappbarnen tiga i starkaste kiölden utan wagga.» Man bör
ej alltför strängt härda barn, »ty mången fiäder springer i
härdningen». Vid uppfostran är bibringandet av goda
vanor en huvudprincip. »Wanen är wärre än fanen»,
säger Linné på sitt drastiska sätt. »Gud nåde den fått en
ond wana.» Vanans makt kan vara både förslöande och
välgörande. »Musiquen i gästbud giör hiürtat i förstone
så gladt, at det hoppar; på slutet wet man knapt där af. — —
Jag sielf upfödd i fattigdom, kunne äta mig förnögd af
simplaste mat. — — Vanan gör att man kan dantsa på
lina som en apa. — — En pænal (nyinskriven student) som
studenterna köra först at röka, blifwer yr, hufvudvärk,
kräks lefver och lunga; en wand kan ej lämna pipan utur
munnen på hela dagen. — — Medicamenter länge brukade,
de sama hielpa ej mehr. Somlige kunna ej lefva utan
medicamenter. — — Genom vanan blifver man stark och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
