Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag vill förtälja något från urfädernas dagar, och må
qvinnorna noga lyssna; ty medan männen jaga eller sköta
jorden eller slöjda redskap och smida yapen, är det
qvinnorna, som skola omtala för barnen heliga arfsägner och
bära dem från slägtes mun till slägtes.
I urtiden nedstego till jorden månge den Eviges söner,
serafim och kerubim, gudar öfver tidsskeden och
himlakroppar. Månge lägrade sig på toppen af Hermon, andre
på Olympus, och bland dem var störst och mäktigast han,
som rösten ur fjället kallat tidens gud. De jämförde sin
kunskap, skönhet och kraft med Adams söners och kände
öfvermod och hersklystnad och afföllo från den Evige.
Tidsguden, som eger troner på många verldsklot, byggde sig
ännu en på Olympus och gjorde "sig till herre öfver alla
folk. Och han och hans serafim och kerubim funno behag
till menniskornas döttrar, och ur deras famntag föddes ett
slägte, de forntidsväldiges, titanernas, som slog folken i
träl-dom och uppfylde jorden med orätt.
Men tidsguden sade till titanerna: min nåd vill befria
menniskorna från den Eviges lag, som är en pinsam lag
och aldrig kan af dem fullbordas. Gören fördenskull
menniskornas skuldrors ok tyngre, så att deras tankar aldrig må
skiljas från deras trälsyslor, att de må glömma den Eviges
lag, som de hafva i sin ande, för- min egen lag, som
bjuder dem utifrån och ålägger lydnad, men fritager från ansvar
och tillåter dem följa lustens lag i deras köttl Och släcken
elden på deras ärilar, att deras oroliga själar må varda
delaktiga af djurens lycka, som trifvas utan att tarfva min
eld, ty det ljus, som solen, månen och stjemorna gifva dem,
är dem nog, och den värme, som djurens fällar gifva dem,
är dem nog; men allt annat ljus och all annan värme
skola vara i de väldiges ego och tjena dem!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>