Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sig sjelf, och det kan hon icke göra på samma sätt
med liflösa ting. Derföre kan också hvarken ett trä blifva
för stort eller det finaste grässtrå för litet för att vara vackert.
Stjemhimmelns och hafvets skönhet består tvertom i deras
storhet, som väcker känslan af oändlighet.
En annan grundlag för det sköna är att söka i
symmetrien. Den ligger likväl ofta så dold i djupet af tingens
väsende, att man har föga yttre anledning att i den söka
det skönas hemlighet. Inom skaldekonsten är det symmetrien,
som utgör rytmens och rimmets välljud, och så är måhända
äfven fallet i musiken. I ett tal, såsom Musikaliska
Akademiens præses, har vår nuvarande Konung fästat
uppmärksamhet på en apparat, medelst hvilken ljudvågorna kunna
åskådliggöras i optiska bilder, som framställa likformiga figurer,
så länge stämningen förblifver ren, men eljest upplösa sig i
ett oredigt virrvarr. Ett af de påtagligaste exemplen på
symmetriens vigt inom det sköna, är att för såväl menniskans
som djurets skönhet är oeftergifligt att bestå af två
åtminstone till det yttre likformiga hälfter, som äro stälda till
hvarandra i den motsats, att hvad som är längst till höger
i den ena hälften motsvaras af hvad som är längst till
ven-ster i den andra. Äfven växtriket hvilar på en symmetrisk
grundläggning, ehuru der större afvikelser i utvecklingen ega
rum än i djurverlden. Hvarje växt är vanligen litet sned,
och vinner derpå, märkvärdigt nog, i skönhet, lika mycket
som en menniskogestalt skulle förlora. Detta beror
förmodligen derpå, att växten, som i hela sin utveckling söker att
vrida sig uppåt i spiral, derigenom antager en skenbar
oregelbundenhet, som svarar emot den fria rörelsen hos menniskan
och djuret. Det bör nemligen erinras, att fastän menniskans
skapnad är symmetrisk, fordras för behaget af hennes
hållning och rörelser, att armar och ben icke föras i symmetriska
V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
