- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 2 /
27

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

löfskogsfolket, ty vid jemförelse tveka vi icke att tillerkänna
löfskogen företrädet framför barrskogen, så väl i anseende
till formernas omvexling som fargernas värma. Vi finna
likväl äfven i barrskogen så mycket behag, att vi äro
förvissade, att våra förfäder under sina vandringar stundom
förirrat sig både bland tallar och granar. Ehrensvärd deremot
synes vara af oblandad löfskogsrace, ty han säger i sin
Skånska resa: »Ödemarken fram till Röinge var grufvelig af
blotta ljunghedar utan minsta mellankast af löf. Man bör
veta likväl, att på dessa trakter växa ingen gran och ingen
tall. Således voro dessa trakter öde, men ej förtviflade genom
naturens nödhjelp.»

Jordens grundformer berget, kullen och slätten
motsvaras inom växtverlden af trädet, busken och gräset.
Ingenting lämpar sig bättre till gräns emellan himmel och jord
än träna, antingen de stå på berget, kullen eller slätten.

De innehålla så litet massa i förhållande till den rymd de
upptaga, att de med sina lätta luftiga gestalter liksom utgöra
en föreningslänk emellan jordens och luftens element. Gräset
deremot bor vara såsom en jordens täta hud, och der det
saknas, tycker man henne lida af ett öppet sår. Buskarne
åter äro skapade för att bereda omvexling åt gräsplanerna,
liksom kullame åt slätten, utan att ändå skymma bort träna
och bergen der bakom. Buskarne, som man skall kunna
se öfver, böra derföre i stället vara lummiga ända ned till
marken; men träna skall man se under, och de äro derfpre
vackrast högstammiga.

För bergens skönhet gäller, att kammen måste vara
skogbeväxt, så framt den icke sträcker sig högre än
växt-gränsen eller skjuter upp i så djerfva spetsar, att några trän
der icke kunna ega rum. Ty i detta som i alla andra
afseenden följer skönhetssinnet naturlagarna troget i spåren.

V____________________________________________________________________J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/2/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free