Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som är omöjligt är icke skönt. Så förhåller det sig
ock med bergets sidor. Äro de så branta, att ingen lös
jord der kan stanna, så blir till och med den kala
bergsidan vacker, men finnes der en afsats eller remna, så gör
en buske på en sådan plats en så storartad verkan, som
en så liten sak möjligen kan åstadkomma. Låga,
långslut-tande bergkullar, på hvilka ej en gång växer mossa, äro
betänkligt fula, om ej deras nakenhet motiveras dermed, att
de ligga i badet, såsom klipporna i vår Svenska skärgård.
Lika litet kan en slätt undvara växtlighet, om den icke är
fyld af vatten.
VI.
Vi öfvergå nu till vattnet. For att släcka munnens
törst behöfves endast ett glas vatten, men för att släcka
ögats erfordras vida mera. En hel sjö, ja till och med ett
stort stycke af hafvet, sväljer ögat i en blick och ser sig
ändå om efter mera. Bara vatten är dock icke nog för en
god smak, och hafvet är vackrast betraktadt från det innersta
af en liten vik. Man vill på en gång se både land och
vatten, och hvardera såsom en sak för sig, icke med
hvarandra sammanblandade. Ty ful är den strand, som icke
bestämdt visar, hvar sjön slutar och landet börjar, utan låter
vattnet här och der skina fram emellan grästufvorna. Ja,
för en vacker strand fordras till och med att landet ligger
så mycket högre än vattnet, att man icke behöfver befara,
att det ena när som helst kan inkräkta på det andras
område. Men är blott gränsen säker, så skadar det icke
om t. ex. ett trä aldrig så djerft från stranden hänger sig
ut öfver vattnet, eller om böljorna slå högt upp emot
klippan.
i
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
