- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 2 /
36

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grenarne så som John Blund på barnens Ögonlock. När
åter rimfrostens fina kristaller glimra i solskenet i många
tusental från hvarje qvist, äro granna färger lika öfverflödiga
för taflans prakt, som vid det höga skådespelet af
stjernhimmelen under den klara vinternatten.

IX.

Det sätt, hvarpå menniskan för sina behof ombildar
naturen måste icke oväsentligt ingripa i dess skönhet.
Mången, helst i ungdomen, är böjd att förklara odlingen och
hvarje spår af menniskans hand, såsom rent af fientliga emot
naturens skönhet, hvilken således skulle vara att finna i det
vilda tillståndet. Så är likväl icke förhållandet. Den fria
naturen är lika litet utan fel som menniskan utan synd. Det
gifves lika många kroppsliga som andliga missfoster, och vida
flera förqväfda frön, än outvecklade menniskosjälar. Det fula
i naturen uppkommer, såsom Ehrensvärd anmärker, deraf att
de små lagarne lägga sig i vägen för de stora; och här kan
menniskan uppträda såsom ett slags förlossare, som låter de
stora lagarne komma till sin rätt, och som på naturen
till-lämpar rättslärans bud, att hvar och en måste inskränka sin
frihet så, att den kan stå tillsammans med alla andras.

En rätt odling förqväfver icke mera naturens än
menniskans anlag, utan utvecklar dem tvertom till en högre skönhet.
Men det fordras, att odlaren icke skall gå tyranniskt till väga
och vilja öfverallt frambringa blott hvad han sjelf behöfver.

Han måste lämpa odlingen efter de naturliga förhållandena.
Söker han på hvarje ställe frambringa hvad som der bäst
trifves, så höjer han landskapets skönhet, ty den frodiga och
lifskraftiga växten är alltid vackrare än den tynande. Ingen
lärer väl heller neka, att trän kunna vara vackra, fastän de

V______________________________________________________________________J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free