- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 2 /
108

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r

bilden klar för den inre blicken, hvarvid han helst
modellerar den som en plastisk konstnär, ger han den yttre form
genom att helt enkelt och rättfram beskrifva, hvad han ser,
utan att lägga till något, som kunde gifva bilden en annan,
mera glänsande karakter eller belysning, än den i
verkligheten för ett sundt öga har eller borde ha. Allt går så
stilla utan all öfverdrift eller uppskrufning; det är en
klassisk måtta utbredd öfver det hela så väl som öfver hvarje
del, en måtta, som till den grad hatar svulst, att den hellre
utsätter sig för att få ett sken af torrhet eller köld, än den
lemnar minsta medhåll åt öfverdriften. Hvar finnes den
svenske skald, hos hvilken man ser så föga gjordt med
retoriska konstgrepp eller blomstrande utstyrsel for att fånga sina
läsares känslor som hos Runeberg? Jo väl, det finnes en,
och denne ene är Runebergs egen landsman och mästare
Franzén, till hvilken han egnat den första af sina lyriska
dikter och snart sagdt den enda tillfällighetsdikt, han bland
dem upptagit. Men också gäller om Runeberg lika väl
som om Franzén de sanna och vackra ord, som Tegnér
yttrat om den senare; han skrifver nämligen i ett bref till
Franzén: »Berömlig är den gedigna och klassiska enkelheten
i språk och framställning, som nu en gång för alla hör icke
blott till ditt poetiska manér, utan till ditt väsen, och som
är att jemföra med en skönhet, som försmår, icke blott
smink, utan äfven alla vanliga prydnader, och lika fullt
drar allas hjertan till sig, utan att sjelf veta derom». Dessa
ord skulle i sanning kunna sättas som inledningsord till
Runebergs dikter.

I sammanhang med denna enkelhet står äfven hans
måttfullhet i användningen af bilder. Ja, denna måtta har
mot honom anmärkts som en brist. Men tänker man nogare
efter, så blir det icke en brist, utan en nödvändig följd af



J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free