Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERVANTES’ DON QUIJOTE. 55
Hackan, skäran, det är mina
Vapen, och med dem jag kämpar
Höst och vår mot åkerns kokor,
Mot min vingårds falska skott.
I April och Maj jag lider
Svårliga af vattusot,
Och i fall man tappar vattnet
Af mig, blir jag ändå sämre.
Vill man drifva in en skatt,
Hvilket just är tidens svaghet,
Ar det på den stackars bonden,
Som man lägger an beständigt.
Men om jag i svett får träla,
Så skall köparn få betala
Mig det pris, som jag vill ha.
Markegången ger jag tusan
Och hvad köparn säger rör mig
Inte alls, ty han är köparn
Och vill skylla allt på säljarn.
Blir det nu ej våt April —
Och jag ber till Gud, att inte
Det må bli så — skall min säd
Stiga flera kronor tunnan.
På det viset blir jag nejdens
Rika Nabal, utaf hvilken
Alla skola ha behof.
Näsan skall jag sturskt i vädret
Sätta; kan jag göra annat!
Stolta öfver att under århundraden ha
varit kristenhetens försvarare mot de otrogna,
räknade spaniorerna äfven som en ära för sig,
att det kungapar, som först förenade Kastiliens
och Arragoniens kronor, af påfven undfick titel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
