Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
befolkning genomlupit och hvarunder
den mognat till hvad den var.
Det af Walter Scott gifna
föredömet inanade till efterföljd. Enligt
lians initiativ lifvades vetenskapsmän
att, återgående till urkunderna och
de folkliga traditionerna, spåra
trådarne af ett inre, nationelt-sedligt lif
under det framfarna och att, med
stöd af positiva bevis, i stället för
den fordna monotona likformigheten,
ur samhällenas kärna framlägga
taflor af ett sjelfständigt varelsesätt.
Härvid voro dock väsendtligen
tvenne riktningar att märka. I
Frankrike, hvars äldre historie haft så
mycket gemensamt med Englands och
hvarest fortfarande åtminstone den
likhet i nationalkarakteren med den
engelska bestod, att hvardera hade
en realistisk tendens, kom man
öfverhufvud nog nära de af Walter
Scott fasthållna synpunkterna.
Augustin Thierry och äfven hans broder
Amédée tillföll äran att först ha i
ljuset framdragit och i dramatisk
lillig-het för sin samtid framställt de
skilda stammar, af hvilka den fransyska
nationen bildats. Liksom genom
Walter Scott Bergskottar, Saxare och
Normander kommit till erkännande,
så numera, utom isynnerhet det
sistnämnda folket, Franker, B re ta g 11 are,
Vestgöter och före dem Galler.
Lan-gue-cFotl och langue-d’oc-$tammnrne
erhöllo hvardera sin tillbörliga plats.
Men iakttagas bör att liksom den
engelske författaren i väsendtlig grad
hållit tör ögonen den praktiska rol
vid det helas utveckling, de skilda ra-
cerna spelat, de förenämnde
skriftställarne och deras efterföljare
hufvudsakligen afsågo sina olika
förfäders socialt-sedliga egenskaper och sökte
att ådagalägga, huruledes genom
samverkan af enhvars olika nyanserade
samhällsbildande drifter, sedan
efterhand racerua med hvarandra
förmedlats under landets politiska
utveckling, den moderna statsbyggnaden
grundats, den moderna nationaliteten
fostrats, samt huru dessa sålunda
ytterst stödt sig på en mängd skilda
krafter, som sträfvat till samma mål.
Förutom detta åt uppdagande af
race-egendomligheterna egnade
skriftställeri, hvilket alltmera riktades
genom värdefulla verk och hvartill slöto
sig såsom ett bihang litterär- och
kulturhistoriska framställningar från
förgångna tider, framträdde en annan
art af historieskrifning som,
förbiseende den förenämnda synpunkten,
väsendtligen fasthöll de sociala
institutionerna såsom sådana och
följde deras successiva utbildning under
århundradena. I detta afseende bröto
isynnerhet Guizot och doktrinärerna
banan. Denna litteratur, hvilken i
allmänhet saknade den poetiska sida,
som, trots den vetenskapliga
bevisningen, utmärkte den förra, hvilade,
ehuru egnande sig, så att säga, åt
den historiska deduktionen af vissa
principer, likväl icke desto mindre,
äfven den, på last nationeJ grund
och tjenade ytterst att jemte den
förra — hvilken vid sidan af de rent
sociala forskningarne spelade rolen af
ett förful Istånd igande parallelstudium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
