Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
nordbor, som vid denna tid
uppehöllo sig i Wien, svenskar och
norrmän, danskar och finnar; oeh för
alt närma oss till det aflägsna
hemlandet, beredde, hau oss på sitt kafé
det i Wien sällsynta nöjet att nästan
dagligen erhålla färska tidningar från
den skandinaviska nordens tre
hufvudstäder. Han utgjorde för oss i
många fall en lika välvillig som
erfaren rådgifvare; för en och annan
var han som en verklig vän. Mer
torde ej behöfva tilläggas rörande en
person, hvars förekommande sätt,
hvars ståndpunkt af bildning och hvars
nära kännedom af Wiens
märkvärdigheter oeh minnen läsaren
längesedan varit i tillfälle att af det
föregående sjelf bedöma. — Ilans
berättelse var ungefärligen följande:
"I Wien fanns på början af
1830-talet en slående samlingsplats för
ortens litterära och konstnärliga
celebriteter. Detta ställe var ett litet
anspråkslöst kafé vid en trång gata i
den inre staden. Den enda oeh
då-förtiden ovanliga lyx, som här
förekom, bestod deri, att all
servering-skedde på silfver, och många andra
smärre tillbehör, tillochmed
Unaggar-ne vid dörren, voro af samma ädla
metall. Stället var derföre allmänt
kändt under benämningen das s Iberne
Ka/[chaus — "silfverkafét". Här
kunde man alla dagar, synnerligast mot
eftermiddagen anträffa den
österrikiska litteraturens stora och små
koryféer; hit församlades Wiens bäste
skådespelare, dess förnämste musiker
målare. Litterär och esthetisk
kritik utgjorde naturligtvis
hufvudinnehållet af resonnementerna;
mången gryende talang Hek här sin
första uppmuntran eller ock sin
nådestöt; mången blifvande storhet på
konstens eller litteraturens tält blef
här, om jag så får säga, förutspådd
i ka/fe — ja, många
författareillusioner gingo här upp i rök, under den
gemensamma kritiken vid
tobakspipan. Theater- och musikförhållanden
hörde naturligtvis också till
talämnena för dagen, men stundom
diskuterades äfven allvarligare saker, och
då talade man saktare än vanligt —
detta var ännu seden under det
Metternichska regimentets tider. Den
tyngande påtryckning som censuren
utöfvade, kunde naturligtvis icke
lemnas o vidrörd; ofta rådde i dagatal,
ja i veckor en nedslagen och bitter
stämning, och förhoppningarne på en
bättre tid skjötos långt unnan mot
ett obestämdt fjerran, tills något nytt,
gladare förhållande återväckte
munterheten till lif’. Skämtet och humorn
vaknade då ånyo och "silfverkaféts"
vittra krets hade återvunnit den
jemnhet i lynnet, som var en af dess mest
utmärkande egenheter.
"På detta kafé tjenstgjorde jag
under en lång följd af år såsom
öfver-uppassare. Ei liar redan sett
tillräckligt af lifvet i vår stad, för att
veta huru hemmastadd en Wienare
öfverhufvud känner sig på sina
kaféer och isynnerhet på det, till hvars
habituéer han räknar sig. Gäster och
värdsfolk stå till hvarandra på en
förtrolig, egen fot, och tillochmed be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
