Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
flydde till borgen, som var ett
mycket starkt befäst ställe på en
hög-klippa, som ej hade tillträde från
något håll. Och Njemzerne skickade
med helsningar till Novgoroderne att
anhålla om fred, men Novgoroderne
gåfvo ej fred, utan stodo 3 dagar
och 3 nätter, härjade distriktet,
uppbrände stora byar, förstörde all
rikedom och qvarlemnade af boskapen ej
något enda born. Och derefter
intogo de, medan de tågade tillbaka,
Kaugala å och Pernå å 4) och
begåfvo sig ut på hafvet och kommo alla
helbregda till Novgorod."
Om det första lokalnamnet,
Köp-manselfven, ha forskarena varit af de
mest olika åsigter. Schtscherbatovo,
Arndt, Stritter m. fl. a., hvilka i
äldre tider skrifvit i detta ämne, hafva
sökt återfinna detta vatten söder om
Finska viken, men deras antaganden
hafva af Lehrberg i hans förut
nämnda afhandling blifvit bevisade vara
fullkomligt falska. Lehrberg
uppställer deremot den hypothes, att
Novgoroderne med Köpmanselfven menat
Kumo elf och uppför henne leder
han Novgorodernes tåg till Wånå
") Då hr S. E. anser "Kaugala å och
Pernå å kunna betyda byar, emedan det
heter att Novgoroderne "intogo" dem,
hvilket man svårligen kan säga om åar", visar
det, att han ej med uppmärksamhet
ge-1 nomläst krönikorna, alldenstund
annalister-I ne begagna samma uttryck ("intogo") om
j Köpmanselfven och Svartbäck, och dessa
I voro. väl inga byar. Krönikorna kalla
Kaugala och Pernå till åar (vattendrag =
| vikar), och vi ha inga skäl att betvifla
I denna uppgift.
socken och derifrån sedan till Pernå,
dit de större af skeppen skulle hafva
återvändt, då de ej kunde följa de
mindre uppför Kumo elf.5) En
insändare i Helsingfors Morgonblad för
1839, n:o 39 och 40, har på ganska
goda grunder ådagalagt skefheten af
Lehrbergs uppfattning, i det han
visar omöjligheten för Novgoroderne
att på fartyg komma uppför Kumo
elf och Nokia ström, hvilka bilda
åtskilliga vattenfall och med
utomordentlig kraft störta sig i hafvet.
Härtill kommer den omständigheten, att
det är mindre troligt, det
Novgoroderne under sin långa färd på hafvet
skulle underlåtit att landstiga och
plundra t. ex. Åbo, förbi hvilken
stad de måste segla för att komma
till den i Bottniska viken mynnande
Kumo elf. Huru Novgoroderne från
Tavastehus kunnat komma till
Peruoviken blir dessutom oförklarligt, ifall
man ej antar, att de brännt upp
båtarne och landvägen tågat den långa
vägen genom Tavastland och Nyland.
Men ett sådant antagande är
orimligt. Den Lehrbergska
förslagsme-ningen har också redan för längre
tid sedan blifvit öfvergifven, fastän
vi af aktning för den i många
afseenden skarpsinnige forskaren
upptagit hans åsigt till närmare
granskning.
Efter att hafva framhållit
oantag-ligheten af Ilippings i hans "Bemerk-
6) Den anonyme insändaren tyckes icke
ha läst Lehrbergs afhandling, eftersom han
kan påstå, att Lehrberg ledt
Novgorodernes tåg till Pojoviken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
