Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
skornas förhållanden under det s. k.
naturtillståndet, skilja sig från deras
förhållanden inom samhällena endast
i afseende å grad, men icke på
något specifikt sätt. Alla hittills
försökta skildringar af sagda antagna
primitiva tillstånd hafva varit intet
annat, än mer eller mindre lyckade
framställningar af ett möjligt lägre
stadium af det förra. Ett från
samhällstillståndet skildt naturtillstånd kan
derföre icke tänkas;
samhällstillståndet är menniskornas naturliga,
nödvändiga, i sakernas väsende
inneboende tillstånd. Också finner man att
menniskan, ehuru hon kan upphöra
att vara underkastad ett visst
samhälle, dock icke kan undandraga
sig samhällstillståndet i allmänhet.
Hon kan utträda ur ett samhälle
endast för att komma att stå under ett
annats lagbestämningar. Hvart hon
än vänder sig, inträder hon i
samhällsförhållanden af en eller annan
beskaffenhet, så snart hon blott
kommer i beröring med en like. Och
äfven om hon kunde draga sig undan
till en afskild vrå af verlden, der hon
vore alldeles ensam, qvarstår dock
ännu för henne möjligheten att råka
i beröring med andra menniskor, så
länge sådana finnas till, och dermed
qvarstår äfven samhällstillståndet, om
också i en slumrande form och
redu-ceradt till en blott möjlighet.
Men om vi sålunda icke hos
statsvetenskapernas klassiske författare
funnit, hvad vi sökt, en hållbar och
antaglig definition af hvad ett
samhälle är, så är pröfningen af deras
försök i denna väg dock icke utan
resultat för frågans utredande. Ty
derur framgår en anvisning för en
vidare undersökning af densamma.
Oaktadt allt det bristfälliga i de
granskade definitionerna qvarstår
nemligen dock den deri uttalade
sjelffall-na och nästan naiva observationen,
att ett samhälle är en grupp af
menniskor, såsom någonting hållbart, och
deri ha vi en utgångspunkt, Ett
samhälle är en grupp af menniskor,
ehuru icke en sådan som Cicero och
Grotius framhållit; det gäller endast
att söka att korrektare än de nämnde
författarne bestämma, af hvad slag
och beskaffenhet den måste vara, för
att utgöra hvad vi kalla ett
samhälle.
Men det är icke blott denna mera
bestämda och precisa formulering af
frågan, som vi vunnit ur den
föregående granskningen; den lemnar oss
äfven ett vigtigt bidrag till dess
besvarande. Ty om den också, som
sagdt, icke visat oss hvad slags
grupper af menniskor samhällena äro,
så har den åtminstone visat oss hvad
slags grupper de icke äro. Det
framgår nemligen ur densamma, alt de
icke äro några föreningar, som ett
antal personer af ett eller annat skäl
skulle ingått, för att lefva i en viss
gemenskap i stället för på annat sätt.
Och derigenom äro alla de
sammanslutningar af menniskor, hvilkas
uppkomst och tillvaro är beroende af
menniskornas frivilliga åtgöranden,
såsom bolag, associationer och mera
dylikt, uteslutna från omfånget af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
