Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
samhällets begrepp. Ett samhälle
kan derföre, i motsats till dem,
endast vara en sådan gruppering af
menskliga individer, som nödvändigt
måste ega rum enligt sakernas egen
nalur, d. v. s. en gruppering, hvars
existens är oberoende af
menniskornas vilja och i hvilken de, med eller
mot densamma, måste ingå som
elementer. Och häri ha vi vunnit
åtminstone böljan till en närmare
bestämning af hvad för ett slags
grupper af menniskor samhällena äro.
Men inom denna bestämning
inrymmes ännu mången annan slags
gruppering än den, som åstadkommer
samhällena. Den omfattar bland
annat äfven den gruppering af
menniskorna, som bildar raser, alter och
slägter, samt nationer. Alla dessa
grupper äro nemligen sådana, att
deras tillvaro är oberoende af
menniskans vilja och att hon utan något
sitt eget tillgörande tillhör dem. Hon
måste tillhöra någon af de raser, i
hvilka menniskoslägte! kan indelas;
hon måste vara afkomling af en ätt
samt utgöra medlem af en nation
med precist samma nödvändighet som
tvingar henue att lefva i något
samhällsförhållande. Och alla dessa
grupperingar äro dock något annat än
ett samhälle. Den närmaste
uppgiften för den vidare undersökningen af
samhällets begrepp blir derföre den,
att söka utreda hvarigenom de
nyssnämnda och dylika grupper af
menniskor skilja sig ifrån grupperingen i
samhällen.
Låtom oss derföre jemföra dessa
nyssnämnda grupper och samhällena
med hvarandra. En märkbar skillnad
framstår straxt emellan dessa senare
och åtskilliga af de förra, t. ex.
raserna, deruti, att den enskilda
menniskans frihet att tillhöra den ena
eller den andra bestämda gruppen är
helt olika. Ty ehuru individen icke
kan’ undandraga sig att tillhöra något
samhälle, så har han dock frihet
och möjlighet att, åtminstone i viss
mån, bestämma, hvilket bestämdt
samhälle han vill tillhöra och att gå
öfver från det ena till det andra; men
i afseende å rasen förefinnes icke
någon sådan frihet och möjlighet.
En menniska kan besluta sig att slå
sig ned i Finland eller Sverige eller
England eller inom något annat
samhälle, och kan ifrån att vara
medborgare. i ett samhälle gå öfver att
blifva medborgare i ett annat. Men
tillhör hon engång en af
mennisko-raserna, t. ex. den s. k. kaukasiska,
så kan hon icke på något sätt
upphöra att göra det och t. ex. bli
neger eller mongol. Och på samma
sätt förhåller det sig äfven med
ätt-och slägtlörhållandena; en Sursill kan
icke upphöra att vara en Sursill och
blifva en Korhonen eller något
sådant. I afseende å ras och ätt är
individen bunden vid den grupp han
engång tillhör, i afseende å
samhället är han det icke. Ras- och
ätt-förhållandena äro nemligen af sarnnja
slag som speciesförhållandena i
allmänhet; de äro immanenta uti
individerna och utgöra en hos dem
inneboende lag, som realiserar och up-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
