Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
teckningar af tvenne "okända
redskap", om hvilka han dock
"ingalunda tviflar att de tillhöra en senare
ålder." Några dubier härom hade
dock möjligen hos honom likasom
hos oss insmugit sig, om han
jemfört dessa med de så ofta i Schweiz
funna ringar, hvilka begagnats till
underlag för de derstädes vanliga
lerkärlen med konvexa bottnar; sådana
finnas afbildade i ofvanciterade
"Mit-theilungen" B. IX, A. 2, H. 3 å Pl.
IV, fig. 18 samt i Troyon,
"Habita-tions Lacustres" pl. XIII, figg. 11 <fc
12. Vi äro dock långtifrån att vilja
påstå det originalerna till förf:s figg.
58 och 60 verkligen varit på dylikt
sätt använda, ty l:mo äro de
schweiziska ringarne gjorda af lera, ej af
sten, och 2:do har man sig alldeles
ej bekant att lerkärl med konvexa
bottnar begagnats här i Finland: vi
hafva endast velat antyda
möjligheten af att de ega en högre ålder än
den förf. utan anförda grunder vill
tillerkänna dem samt påpeka hvad
tjenst likartade redskap annorstädes
befunnits hafva gjort.
Kommer så afdelningen om
bronsåldern, vid hvilken vi med ledsnad
finna att förf. troget trampar Nilssons
fotspår och utan all kritik omfattar
hans i 2:dra upplagan af
Skandinaviska Nordens Urinnevånare framställda,
i hufvudsaken aili arkeologiskt värde
saknande theori om denna period.
Vi kunde saklöst lemna åsido allt
vidare ordande om en äfventyrlig
hypothes, hvarom veterligen hrr
Nilsson och Wilde bland vetenskaplige
fornforskare äro ensamme, men skola
dock, ehuru här ej är platsen för en
utförlig kritik och vederläggning
deraf, framställa några anmärkningar
mot nämnda arbete, hvilkas sanning
genast torde framgå.
Ett bland dess hufvudpåståenden
är att bronsvapnen i norden tillhört
ett semitiskt och ej ett
indogerma-niskt folk, i anseende dertill att t.
ex. svärdfästena äro så små att
germaniska händer i våra dagar ej
kunna med mer än tre fingrar gripa
om desamma. Men denna för
bronssvärden karakteristiska omständighet
återfinna vi emellertid i alla
Europas länder, der spår af bronsåldern
förekomma, och slutsatsen häraf
blefve då att hela Europa vid den tiden
var bebodt af ett att döma af
fynden synnnerligen talrikt semitiskt folk,
som nu ej skulle lemnat det ringaste
spår efter sig, — något lika mycket
mut all historie som mot sunda
förnuftet stridande. Men allra vådligast
för denna hypothes är dock att vi
känna indogermaniska folk, som än
i dag kunna skryta med lika små
händer som trots den mest välskapade
Fenicier eller hvilken annan Semit
som helst. På ethnografiska museum
i Köpenhamn förvaras nemligen
exemplar af svärd och dolkar af stål, som
tillhört individer bland bergfolk i
sjelfvaste Indien, hvilkas
indogermaniska nationalitet är obestridlig. Och
då de äldsta historiska
underrättelser vi ega om vår verldsdel sätta
utom allt tvifvel att de flesta af
brons-folket bebodda länder engång inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
