Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dern. Vi skola nu återgå till
densamma.
Först fösta vi oss vid den fig. 61
afbildade flintknifvea, som
besynnerligt nog uppböjes till värdigbeten af
"offerknif." Att flintknifvar
begagnats vid offer i norden hade förf. väl,
om så varit nödigt, kunnat bevisa
med exempel från närmare håll än
just från Karthago, men vi se
alldeles intet som skulle häntyda på alt
enkannerligen detta exemplar varit
som offerknif användt. Ty på
Museum for Nordiske Oldsager i
Köpenhamn finnas alldeles dylika knifvar
till hundradetal utan att någon fallit
på att tro dem samtligen hafva
varit offerknifvar: arkeologin ser i dem
endast en för det sydliga
Skandinavien vanlig form af detta redskap.
Lika oriktigt tro vi det vara af förf.
att hänföra denna knif till
bronsåldern på grund af dess mera
konstfärdiga arbete: i nämnda museum
hafva vi sett en hel mängd
flintknifvar funna i grafvar från stenåldern
och af ett vida smakfullare arbete
än den ifrågavarande; ett
betraktande al’ t. ex. fig. 52 i Worsaaes
afbildningar af Nordiska Oldsager i det
kongl, museum i Köpenhamn, 2:dra
edit., torde öfvertyga enochhvar
härom. Vi anse denna knif derföre
o-bestridligen vara ett fabrikat från
stenåldern och detsamma är äfven
fallet med originalet till fig. 63,
hvilket dessutom oriktigt benämnes "knif."
Ty det är en flintsåg, alldeles sådan
som man ofta funnit i Schweiz, der
äfven flere exemplar med ännu qvar-
sittande handtag upphittats (se
of-vanciterade "Mitlheilungen" B. IX,
A. Ii, H. 3 å pl. III, lig. 8 samt
B. XIV, IL 6 å pl. VIII), hvadan
förf:s supposilion att "sågtänderna
möjligen endast, funnos till för att ej
knifven uti skaftet skulle röra sig"
icke håller streck.
Fig. 65 är afbildningen af en
vacker pålslaf, vid hvilket verktygs
beskrifning förf., blindt citerande
Nilsson, gör sig skyldig till åtskilliga
misstag. Ty någon tvekan
angående sättet för pålslafvars skaftande
kan alldeles icke ega rum. Redan i
det är 1843 utkomna förtjenstfull
arbetet af Worsaae: "Danmarks
Old-tid oplyst ved Oldsager og Gravhöie"
förekommer (pag. 32) en beskrifning
härpå, bekräftad genom det
sammastädes afbildade fyndet af en med
rakt skaft försedd pålstaf från en hög
i Jutland. Detta skaft, som endast
är 8 tum långt, ådagalägger äfven
oriktigheten af Nilssons af förf.
citerade ord : "det är säkert att
pålstaf-varne varit stridsvapen." Worsaae
anser med långt större skäl att de
begagnats som "Værklöi ved
Træar-beide eller Steenklövning" och
omtalar att dylika af jern ännu på
Island användas som "Brækstauge".
Han inrymmer dock möjligheten af
att de stundom varit skaftade som
yxor, men veterligen bestyrkes detta
af intet fynd. Deremot har man
senare i Schweiz ofta funnit pålstafvar
med qvarsittande rakt skaft. —Hvad
förf. sedermera efter Nilsson anför
otn det "Phoenieiska" ursprunget lill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
