Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
de å ifrågavarande pålstaf förekom
mande siraterna, lemna vi för denna
gång i sitt värde, och fästa oss vid
fig. 67, hvars bestämmande som
"Ians-eller spjutspets" förråder en alltför
grof okunnighet. Den framställer
påtagligen klingan till ett bronssvärd,
hvars fäste är förloradt.*) Fästena
bestodo nemligen icke alltid af träd
eller ben, hvilka anbragtes å den
tunga, som t. ex. å fig. 66 och 68
är synlig, utan äfven af brons,
hvarvid svärdbladen med nitnaglar
fästa-des så, som af vår figur också
tydligen kan inses. En synnerligen
upplysande jemförelse med denna
erbjuder fig. 7 å R. II i "Atlas for
Nordisk Oldkyndighed", i hvilket verk
dessutom å B. DI & IV en mängd
svärd af detta slag äro afbildade. I
Bonstettens stora planschverk ’Réeueil
d’Antiquités Suisses" pl. III. fig. 4
finnes tilloehmed ett aftecknadt i
originalstorlek; äfven å dolkar plägade
handtaget på samma sätt fästas (jfr
Worsaaes ofvanciterade afbildningar
figg. 143 och 144.) Den i
bronsåldern vanliga formen på
spjutspetsar åter skiljer sig knappast från den
i jernåldern begagnade och har ej
ens den aflägsnaste likhet med fig.
67, såsom man lätt kan öfvertyga sig
om t. ex. vid betraktande af figg.
185—190 i sist citerade arbete och
flera andra.
Sist och slutligen anse vi hvarje
slutsats, som man af de ännu så yt-
*) Önskligt vore att ytterligare
letiiin-gar anställdes å fyndorten, då detsamma
möjligen äfven kunde finnas.
terst fåtaliga bronsfynden i vårt land
skulle vilja draga, alldeles förhastad,
och enkannerligen är detta fallet med
den af förf. pag.- 30 gjorda, "att ett
folk åtminstone för en tid bosatt sig
i landet, som medförde vapen af
brons ocli af stensorter hvilka icke
voro inhemska." Såväl fyndens
ringa antal som ock deras (med
undantag af de begge pålstafvarne)
uteslutande beskaffenhet af krigsverktyg,
låta hellre förmoda allt annat än en
fredlig bosättning. Deras härvaro
kan ganska väl på annat sätt
förklaras, men vi anse det onödigt att om
desamma beträda gissuingarnes
gagnlösa fält. Fortsatta forskningar,
vetenskaplig undersökning af framdeles
skeende fynd och af landets
graf-monumenter samt — vi förorda det
icke minst. — uraktlåtande af alla
äfventyrliga hypothcser skola, på
samma gång de sprida ljus äfven öfver
detta lands ännu så dunkla forntid,
bidraga att fylla en beklaglig lucka
på det arkeologiska gebitet,
uppkommen genom den totala
frånvaron af säkra underrättelser från
länderna öster om baltiska hafvet.
A. O. F.
Politisk Återblick.
Ven 8 Februari.
Lugnet och säkerheten äro ännu
långtifrån återställda i Europa. Med oroliga
blickar ser man nästan öfverallt emot en
framtid, som tyckes bära vigtiga händelser
i sitt sköte. De högljuddaste försäkringar
om fred och fredliga tänkesätt, som
senast afgifvits både i London och i Paris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
