Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131 17
ha ej kunnat hafva denna ögonblickliga
o-säkerhet eller fullkomligt skingra de
farhågor, man fortfarande hyser för
verlds-fredens bestånd. Ty ingen af de
brännande frågor, som hotande samlat sig vid
horizonten, har ännu fått en definitiv lösning,
och en utaf dem har tillochmed redan
lemnat den fredliga diskussionens mark, för
att hädanefter endast afgöras med
svärdet.
Nyaste underrättelser meddela, att en
preussisk-österrikisk armé den 1 Febr.
inryckt i Slesvig Detta vädjande till
krigets rätt från de begge tj’ska
stormakternas sida hade man minst väntat sig, och
det öfverensstämmer temmeligen illa med
hela deras föregående hållning. Likväl kan
detta steg, åtminstone delvis, förklaras ur
den närvarande situationen i Tyskland och
der senast inträffade händelser. Vi skola
i det följande omnämna de vigtigaste
tilldragelser, som dermed stå i närmaste
sammanhang.
Förbundsexekutionen i Holstein var
redan verkställd och landet redan besatt af
sachsiska och hannoverska trupper, (lå
hertig Fredrik af Augustenburg kom på det
orådet, att i egen person begifva sig till
livad han kallade "sitt trogna folk", för att
lyckliggöra det genom sin höga närvaro.
Han föregaf en resa blott på några dagar,
men qvardröjde, när han såg sig oantastad,
allt fortfarande i Kiel och befinner sig der
ännu i dag. Det förslag, som Österrike
gjorde tyska förbundsdagen att återkalla
honom från Holstein, förkastades vid
sessionen den 2 Jan. med 9 röster emot 7.
Sålunda återstod lor de tyska
stormakterna ingen möjlighet att få honom aflägsnad,
såvida de ej ville använda våld, hvad som
med afseende å stämningen inom deras eget.
land kunde synas nog vågadt.
Augusten-burgarens närvaro i Holstein blef
naturligtvis signalen till en ännu lifligare
agitation till hans förmån ocli med syfte att
lösrycka de danska hertigdömena från allt
beroende af den danske konungen. Hela
Holstein hade ju med stort jubel hyllat ho-
nom; man hade till hans ära anställt
fackeltåg och serenader, afsändt till honom
adresser ocli hållit storartade folkmöten,
der man enhälligt helsade honom såsom
Slesvig-Holsteins rätte herrskare. Han fick
på detta vis skenet af att vara detta,
enligt tyskarnes åsigt förtryckta, folks
befriare, hvars sak sammanföll i den stoi-a
mängdens ögon med nationaliteternas, ocli man
kunde sålunda lätt öfverskyla det stora
Tysklands öfvermodiga anlopp emot det
lilla Danmark med den vackraste och mest
erkända af alla nutidens politiska idéer.
Den tyska rörelsen till hans förmån, som
nyss förut erhållit en medelpunkt i den af
de samlade tyske deputerade utsedda
ledande komitén, antog med hvarje dag allt
större proportionel- och tycktes numera hr
v. Bismarck och hans konservativa anhang
högst hotande för hela Tysklands framtid,
ehuru den, för att hålla sig till sanningen,
enligt de hederlige Tyskarnes gamla vana
mera visade sig i svulstiga "Aufrufe" och
högttrafvande deklamationer, än i ett
verksamt antagande af Holsteins sak. Helt
nyligen hade ännu föga mer än några
tiotusental thaler influtit i frivilliga
penningebidrag, och den ledande komitén beklagar
sig bittert öfver det ringa antal volontärer,
som hittills erbjudit sig. Långt
betänkligare var att flera af Tysklands mindre
suveräner, i hopp att derigenom vinna en
ögonblicklig popularitet, ifrigt antagit sig
Augustenburgarens sak. Flere, t. ex.
suve-ränerne i Bayern, Baden och
Sachsen-Co-burg hade redan erkänt honom, andra
lutade så afgjordt åt hans sida, att man med
lätthet kunde förutse, huru frågan om
arf-följden i Holstein skulle afgöras vid
förbundsdagen. De begge tyska
stormakterna hade hittills lyckats uppskjuta detta
afgörande, men i första dagarne af Januari
beslöts, på Hessens förslag, att frågan
o-medelbart skulle upptagas. I jembredd
med gäsningen i det öfriga Tyskland
vex-te äfven knotet emot det preussiska och
österrikiska kabinettets likgiltiga hållning
inom sjelfva dessa länder och kunde bäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
