Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
akt på förhållandet inom de
auktoriteter, hvarifrån styrelsen och
förvaltningen utgingo, visade sig
öfverhufvud under frihetens tidigare period
de utom desamma pågående
polemiska förhandlingarne knappast ha
genljudit inom deras sköte; ännu mindre
röjdes i deras förfarande spår deraf
i ensidig syltning. Unionens
praktiska principer, lika berättigande för
alla, och partiella meningars
tillbakasättande utgjorde här den
bestämmande normen. Ministerplatserna
bekläddes inemot utgången af 1830-talet
vexelvis eller samtidigt af män,
genom enskild öfvertygelse tillhörande
de Liberales eller de Katholskes
antal — bland de förre Lebeau, Rogier och
i viss grad Notliomb, bland de senare
de Theitx och Muelenaere — utan att
inflytande af divergerande syften
gjorde sig gällande. Ett likartadt skick
egde rum inom kamrarne eller deras
majoritet; äfvenså inom de lokala
myndigheterna.
Styrelsen och representationen,
stående på denna grund, utförde
betydelsefulla verk, gynsamma för alla
intressen, och vinnlade sig om att
leda de nationella krafterna in på
praktiska värf, egnade att skänka
företagsamhetsandan rik sysselsättning och
att i fremlingars ögon tillvinna
landet erkännande. Inom denna tid faller
det speciella utarbetandet och
sanktionerandet af de ofvan nämnde, förut
i sina grunddrag utkastade
provinsiella och kommunala lagarne. Men
redan tvenne år tidigare beslöts och
påbegyntes energiskt ett både i ma-
terielt hänseende vinstgifvande och ej
blott för landet, ulan för Europa
framtidsdigert arbete, hvarvid
Belgi-erne hade äran att på kontinenten
hafva tagit initiativet — inrättandet
af det första vidsträcktare nät af
jernvägar. Härigenom försattes Belgien
i medelpunkten för en merkantil
rörelse och en närmare förbindelse
mellan nationerna, som frambragte en
motsvarighet till den rol, hvilken
under medeltiden af folket utförts,
hvarjemte ett vigtigt stöd lemnades och
omfattande utsigter öppnades för den
inhemska industrin. Och till denna,
som vaknat ur den domning, hvari
den under fremmande beroende
befunnit sig, vände de gamla
Fland-rarnes och Brabanternes idoge
ättlingar alltmera sin håg;1
genomträngde af sina förfäders driftiga anda
nedlade de snart en väsendtlig del af
sin verksamhet på upptäckandet af
nya och bearbetande af gamla
källor till ekonomiskt välstånd, dervid
icke söndrade af opinioner, utan
genom förhållandenas egen makt ledda
att till ernående af enahanda
förmåner sammansluta sig i gemensam
handling.
Men medan sålunda den natioual-
1 Oin utsträckningen isynnerhet af
metallfabrikationen och klädestillverkningen,
upptagandet och bearbetningen af bergverk
och stenkolsgrufvor, samt de talrika bolag
som för dessa och andra företag bildades,
sjöfarten o. s. v., se intressanta detaljer hos
J. J. Thonissen, La Belgique sous le règne
de Leopold I. Seconde edition. Bruxelles,
1861, II, 269 - 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
