Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
ekonomiska företagsamheten antog
dagligen utvidgade dimensioner,
sällskap stiftades för tillgodogörandet af
de naturliga rikedomarne, och landet
i dess utsträckning efterhand begynte
täckas af härdar för konstflit och
arbetsdrift, voro dock å en annan sida
de olika meningsfraktionerna alltför
djupt rotade att de skulle låtit
förqväfva, eller ens för längre tid
försätta sig uti sysslolöshet. Hos dem
trädde tvärtom i dagen en sträfvan
att gifva sig en genom principer
ännu mera befästad hållning. En uti
dogmatiskt hänseende deras åsigter
försvarande och med vetenskapliga
vapen betryggande institution,
hvilken tillika skulle tjena till
föreningspunkt för de bildade och samla
omkring sig en framtidsrik ungdom,
ansågo de klerikale isynnerhet af
behofvet påkallad. Genom det högre
presterskapets försorg upprättades
derföre ett eget, med fulltaliga
lärostolar försedt universitet (provisoriskt
i Mecheln 1834; sedermera flyttadt
till Löwen). Men å motsatt håll
reste sig med förvånande hastighet,
genom enskildes kraftiga samverkan, den
likaledes fristående, liberala
högskolan i Brüssel.1 Dessa inrättningar,
hvilka i betydenhet öfvergingo
statens universiteter,3 uppsvingade sig
snart inom theoriernas område till
värdigheten af hvardera sidans bäst
utrustade förkämpar och, dragande till
1 Inaugurerad 1834 i November, samma
månad som det katholska universitetet.
1 Uti Gent och Luttich.
sig framstående förmågor, lemnade
de ur vetenskapens förrådskammare
sina anhängare medel att vindicera
deras systemers berättigande och
o-autastlighet.
Aret 1839 var emellertid inne. Så
godtycklig indelningen i perioder
ofta kan förefalla, finnes dock skäl att
betrakta denna tid såsom öppnande
i viss måtto en ny afdelning uti den
inre historien i allmänhet.
Under detta år stadfästades
omsider den slutliga freden med Holland
och flere, mellan de båda staterna
hittills beroende diplomatiska
tvistepunkter erhöllo sin lösning. Ehuru
stridigheterna visserligen upphört att
ega en hotande beskaffenhet, tör dem
dock icke böra frånkännas all slags
inverkan å det inre lifvets hittills
röjda, lugna och sansade karakter, samt
qvarhållandet af detsamma inom de
gränser Unionen utstakat. Denna
yttre hämmsko var numera bortfallen.
A en annan sida hade, jemte det att,
såsom visats, åsigterna sökt att
prin-cipielt befästa sig, under de sista
tiderna spår af partisinne inom
styrelsen visat sig. De Theux, sedan
1834 den ledande mannen inom
minis tèren, hade vid decenniets slut
å-dragit sig beskyllningen att
företrädesvis se katholikernas intressen till
godo och att, der sådant icke
tydligt var skönjbart, genom
tveksamhet och vädjande emellan
meningarne ej tillbörligt ha befordrat det
allmännas bästa. De Liberale,
tillbakasatte vid ärenderna, ehuru deras antal
förstärkts, ansågo ett mera öppet for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
